foder, dryckesvaror, bränsle och kläder, transporter och krigskontributioner angår. General Arnaudetu frågar om under titeln bränsle äfven skola-inbegripas pianon och andra dyrbara husgerådssaker. Hr Blanc, en af de italienska delegerade, anmärker att rättigheten till personligt försvar är nära förbunden mod, den enskilda eganderätten. Om Italien skulle öfversvämmas af fiendtliga skaror, skulle dess bönder, beväpnade med skära och lie, kämpa mot inkräktaren, hvarhelst han visade sig. General von Schönteld (österrikare) sade ,att det hade han aldrig kunnat tro. I alla häadelser voro ej de nämda vapnen förbjudna. vapen. Hr Blanc vill veta om de medborgare, som ej äro soldater, men dock taga till vapen, skola, i händelse af fångenskap, betraktas som krigsfångar. General von Voigts-Rhete: Visserligen; men på det vilkor att de bära någon tydlig uniorm och äro försedda med papper, hvilka bevisa att de äro gamla soldater, som äro vaccinerade och som på egen bekostnad kunna underhålla sig i fängelset. General Servet Yy Fumagalli, en af de spanske delegerade, tillkännager att, lifvad af de mensklighetskänslor, som alltid varit så utmärkande för spaniorerna och isynnerher de spanska soldaterna, han har för afsigt att föreslå det benen på kavalleriets hästar före en attack må omsorgsfullt skydGeneral Servet upplyser att han, utom sitt förslag att kavallerihästarnes ben måtte skyddas under krigstid, önskar få följande tvenne artiklar lagda till Rysslands program : 1:0) Kriget är en kamp mellan tvenne beväpnade nationer, under hvilken man bör göra individen så liten skada som möiligt. När derför artilleri står mot artilleri, bör man undvika att träffa hästar och menniskor. Det är tillräckligt att demontera artilleripjeserna. 2:0) I en sammandrabbning man mot man äro sabelhugg och värjstötar, riktade.mot ansigtet, ej mer tillåtna. Det moderna krigets mål är att göra fienden oskadlig, ej att vanställa honom. Rn Som sammankomsten nu varat mer änen timme, börja ledamöterna känna sig något utröttade, och baron: de Jomini föreslår tre dagars ajournering. Till svar på frågan huruvida kongressmedlemmarne hafva, någon anmärkning eller proposition att framställa svarar sir Alexander Horsford att han fått befallning att göra en framställning angående krigskorrespondenternas ställning, vid hvilkas säkerhet exigelska styrelsen och framför allt de högre engelska officerarne fästa den största vigt. Om så olyckligt skulle vara att en af dessa herrar blefve fången, uttalades af talaren den önskan, att man skulle tillförsäkra honom den rättigheten, att på det ställe, der han qvarhölls, vara medarhetare i den eller de tidningar, som der utgifvas, mot den billiga taxan af en penny 7 3, öre) raden. Baron Jomini ansåg att enna fråga kunde hänföras under rubriken krigkontribution-. er neg General .Arnaudeau ber att få tillkännaifva att han, när frågan öm krigsfångarhes ehåudling. kommer före, tänker föreslå att de krigsfångar, som föras till Tyskland; ej måtte uteslutande blifva. födde med surkål. Likaledes borde enligt hans. förmenande. nässelkål endast begagnas som repressalier. General von Voigt Rhets ger till gengäld några kritiska slängar åt det franska ölet. Könferensen ajourneras enligt baron Jominis förslag. Såsom .man lätt finner har korrespondenten sökt att framställa en karrikatyrbild af kongressens öfverläggningar — ett försök, hvaruti han lyckats onekligen -ganskasbra. Den vigtiga sak, som vid detta möte är å bane, lärer dock förmodligen icke mycket skadas hvärken af detta eller de franska och engelska ,tidningarnas hån. Det. är ju icke första gången, som en vacker och ädel tanke till en början hånats från det inbilska grinets sida.