Dagens Nyheter – 1 augusti 1874, sida 1

FST ARANDA FNS Med anledning dels af en k. proposition och dels af en enskild motion hehandlade sistlidne riksdag den vigtiga lagstiftningen för de enskilda bankerna. K. mits för-. nyade författning i ämnet är under den 12 juni utfärdad och i ingressen läses: Satt sedan Vi, i anseende till yppadt behof af omarbetning i vissa delar af k. kungörelsen den 20 maj 1864 angående enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar, till riksdagens pröfning öfverlemnat förslag till ny gg 1 ämnet och riksdagen jemväl för sin del funnit åtskilliga ändringar i nämde kungörelse erforderliga, så hafva vi med godkännande af-de hos riksdagen beslutade ändringar, som icke öfverensstämma med det af oss afgifna förslag, funnit godt i nåder stadga som följer. Häraf finner man att 1864 års författning i ämnet icke blifvit rubbad till sina grunder och att herr finansministern, i full öfverensstämmelse med den afvaktande ställning han intog tänder riksdagens öfverläggningar i denna fråga, lojalt tillstyrkt konungen att gilla de af riksdagen beslutade ändringar, änskönt de icke öfverensstämde med den aflåtna k. propositionen. Den förnyade författningen innehåller, liksom den förutvarände af år 1864, 35 para. grafer: Bland dessa äro 25 af lika innehåll som förut; i de öfriga 10 paragraferna finner man de större och mindre förändringaroe. De mindre förändringarne äro följande: uti 8 1 har ett tillägg blifvit gjordt i den syftning att oktroj kan beviljas för tio år oeh derutöfver intill slutet af då löpande kalenderår. Genom detta tillägg har det önskningsmål blifvit uppfyldt att bankernas oktrojer komma att omfatta hela kalenderår. 18-12 har blifvit förbjuden all utdelning af reservfonden så länge bankrörelsen fortfar. I 8 13 har influtit föreskrift att minst hälften, i stället för en tredjedel, af grundhypoteken skall utgöras af lätt säljbara, räntebärande obligationer. Vidare bar det blifvit tillåtet att, i stället för högst 75 procent, numera förvandla hela grundfonden till: grundfondshypotek. I sammanhang härmed må anföras att 8 24 bestämmer att minst 60: procent i stället för 25 procent skall vara såsom grundfondshypotek deponeradt: innan banksedelutgifningsrätten får begagnas. 819 anbefaller månadsi stället för qvartalsuppgifter angående enskilda bankernas ställning. 22 har erhållit ett tillägg, som innefattar, -att när bankrörelsen upphör skall sådant : annonseras på samma sätt som varit stadgadt i afseende på bankrörelsens begynnande. 8 30 innebär att om det otroliga skulle hända att något bankbolag ville tillita grundfondsbypoteken, så skall sedelutgifningsrätten minskas med ett belopp motsvarande en, och en half gång värdetaf hvad som af denna deposition utbekommits. I 8 27, angående banksedelvalörerna, har den förändring vidtagits, att en ny valör å 1,000 kronor blifvit tillagd, hvaremowalöe rerna å fem och tio kronor blifvit ställda under framtidens dom. De stora ändringarne, och af hvilka vi hoppas mycket godt för både bankväsendet och den allmänna rörelsen, igenfinnas i 8S 26 och 28; den förra förenklar banksedelutgifningsrättens beräkningssätt och fastställer densamma till sammanlagda beloppet af: a ndfondshypoteket; D tesorplondan. nedsatt i allmänt förvar, Sr beskaffadt med grundfondshypoi teket; : e) bankens: fordringar, till ett belopp motsvarande högst 50 procent af bankens hela grundfond, samt d) allt vid bufvudkontoret befintligt, banken tillhörigt, myntadt och omyntadt guld, som öfverstiger tio procent af grundfonden. Dessa grunder äro så enkla, att kontrollen kan både med lätthet utöfvas och blifva fullt. nöjaktig. Inga uppgifter från afdelI ningskontor eller vexlingsombud behöfva afvaktas. De gjorda depositionerna, motsvarande bankens grundfond och reservfond, äro alltid i kronans ombuds händer, emedan de ligga under lås, till hvilka han innehar nyckeln. Att utröna huruvida banken har fordringar motsvarande minst 50 procent af bankens grundfond, låter sig lätt göra genom att. inventera portföljen. Och att slutligen uppräkna det vid hufvudkontoret befintliga guldmynt kan icke blifva mödosarit. I afseende på sedelutgifningsrättens öfverskridande har ingen annan påföljd funnits i författningen stadgad än att k. m:t egde återkalla tillåtelsen attutgifva egna banksedlar. Detta var i sanning väl strängt, åtminstone. för ett ofrivilligt öfverskridande, hvilket lätteligen kunde uppkomma, då de äldre grunderna för sedelutgifningsrätt vore gällande. Nu har det blifvit stadgadt, att RR AT Tan sökdlalntrsifningeenitt