Dagens Nyheter – 20 juli 1874, sida 1

REPETERA RE NANNA GTRS KET framstående plats i samhället, meti alla inse icke att vägarne dit heta arbete och ihärdighet och att hvad som i ungdomen försummas sedermera svårligen kan återvinnas. Gripenstedt försummade aldrig sina studier. Vid den tidiga åldern af tjugutvå år hade han redan hunnit taga studentexamen, genomgå krigsakademien och afsluta en treårig kurs vid Mariebergs högre artilleriläroverk. Detta kunde väl med all rätt kallas en god början, och den vana vid studier, som han under det då redan utförda arbetet förvärfvat, blef det honom sedan lätt att underhålla. Vid tjugusju års ålder började han sin parlamentariska bana, som blef en af de mest lysande våra snnaler hafva att uppvisa. Visserligen hördes reden då det uttryck, som så ofta begagnas af dem, hvilka hvarken sjelfva vilja uträtta något eller tillåta andra att göra det: att Gripenstedt blott sökte sin egen lycka, men hans handlingar visade sedermera allt framgent på ett öfvertygande sätt att hans mål var stora frågors lösning och att, när han syntes ehvila på hanen, det endast var för att afbida rätta ögonblicket, då det han föresatt sig möjligen kunde utföras. När han trodde -stunden Vara inne, hängaf han sig åt kampen med hela sin själs styrka och sällsporda förmåga, Då var det icke vidare fråga om uppskof eller dagtingan, då skulle langen brytas och striden utkämpas. Det var den fasta beslutsamheten och det okufliga modet Bom itgjorde de mest btmärkande dragen hos Gripenstedt såsom poli tisk karakter. . I vårt land såväl. som hos många andra nationer hade :fabriker och handtverkerier långsamt och ;svagt uppvuxit och utvecklats, af lagstiftningen behandidde som ömtåliga drifhusplantor. Allmänna föreställningssättet höll: detta för en oundviklig nödvändig het; det ansågs att en friare täflan ovilkorligen skulle utsläcka det konstlade lif, som dessa näringsgrenar städge fört. Ledamöterna af dåvarande boörgareståndet, rådman A. W. Björck och med biträde af dr Jonas Wahlström inom representationenden för utvarande skyddsadvokaten Johan Johanson utom densamma förmådde riksdagen att helt och hållet bryta med skyddsprincipen och istället erkänna handelufrihets-principen. Gripenstedt deltog i detta arbete så till vida, att han 1851 genomdref upphäfvandet af de tull-lindringar, som dittills varit beviljade, då. varor till Sverige infördes från transatlantiska hamnar, äfyensom derigenom att han såsem ledamot afregeringen helt och hållet sadopterade--riksdagens. nya. ånigter och i: Kvarje ny tulltaxa:efter-1853 .mer-och: mer tillämpade dem: Men Gripenstedts väsentlig ste förtjenst om-tullreformen var-att han md lika stor skicklighet som framgång lända från 1859 till1866: fortsatte den och försvårade den tot de starka och täta -angreppen från landtbrukares, fabrikanters och ekonomiskt betrycktes sida. Gripenstedt, fick också njuta den tillfredsställelsen att upplefva: och, bevittna sanningen af den bland sina förutsägelser: att den. svenska industrien: genom frihet och täflan skulle vinna i. styrka och -uppblomstra.Sällan har den direkta påföljden af en statsmans sträfvanden för en stor princip så fort :visat sig som i denna fråga: Med skäl klaga vi öfver dyr tid; men om:de af: Gripen.stedt upprätthållna ) reformerha blifvit förqväfda, skulle lefnadskostnaderna bär i landeöt nu varit väsentligt dyrare. Detta är något, som kommer alla och en hvar till gödo och som ensamt är åf den vigt, att hans namn bör af hans landsmän förvaras i tacksam hågkomst. I fråga om den ställning de förenade rikena böra intaga bland de europeiska st.terna bekände Gripenstedt sig till den åsigt att man borde ega nog mod att se sakerna sådana de verkligen äro och icke sådana man önskar att de skulle vära. Sveriges stormaktsperiod är afslutad och vi äro hänvisade till eröfringar inom egna landamären. Der kunna ock genom flit och ihärdighet och utan blodsutgjutelse rika byten vinnas. Med denna uppfattning ansåg den hädangångne klokast att i den utländska politiken