Dagens Nyheter – 17 juli 1874, sida 2

Skannad artikel från Dagens Nyheter, 17 juli 1874: som numera icke äro det, ni, som nyligen voro allsmäktiga i att konstitue…
som numera icke äro det, ni, som nyligen voro allsmäktiga i att konstituera, men Sot nu äro fullkomligt maktlösa, antagen för Guds skull några lagar! Vi vänta derpå. Under tre år hafva ni gjort allt omöjligt, i tre år hafva ni användt all eder flit; talang och tid för att göra republiken, monarkien, kejsardömet, ja, till och med den provisoriska regeringen omöjliga. Välan! Laga nä att ni blifven enige om något — vi skola lyda. Men om ni vilja företaga något mot marekalk Mac Mahons myndighet, skola. vi icke lyda. Om pi vilja taga tillbaka edert eget oåterkalleliga och suveräna beslut, lyda vi icke. Vilja ni öfverlemna, åt en annan församling den konstituerande makten, lyda vi heller icke; vi skulle ju vara upprorsstiftare, om vi det gjorde. Vi vilja endast lyda lar gen.af den 20 november. Mac Mahons makt står. för framtiden öfver edra angrepp, och hela armån skall försvara den. Den kunna ni icke trotsa. Men beklagen eder icke deröfver, blifven icke förtviflade! Uträtten något! Antagen några lagar, vi skola genomföra dem. Men så länge ni icke göra det, vilja vi icke tjena eder — vi vilja tjena det parlamentariska septennatet, ifall ni antaga en författning, det militära septennatet, ifall vi icke antager någon. Och då ni icke synas hafva förstått mig, skall jag upprepa mina ord: Då marskalken genom edert eget suveräna beslut är Frankrikes öfverhufvud, erkänner armen endast honom, vill:den blott följa honom, endast lyda honom. Armån afskyr parlamentarismens snedsprång och vill endast försvara den soldat, ni sjelfva hafva gifvit den högsta makten. Och om -partimännen blitva så ursinnige, att de vilja göra om hvad de en gång antagit, skall den aktning, armen hyser för edra suveräna beslut, tvinga dem att skaffa edert eget verk aktning. Bien Public, Thiers organ, innehåller med afseende på. Figaros artikel och den deraf föranledda interpellationen, tvenne uppsatser, deri den säger, att belägringstillståndet alltid är något förkastligt under fredstid, men det är det så mycket mera, om det, såsom.nu varit. fallet allt. sedan den 24--maj, nyttjats såsom regeringsmedel: Denna gång, tillägger Bien Public, har det dock tjenat att rädda ministerportföljer: Kabinettet hade råkat i fara genom en interpellation och begsegnade belägringstillståndet för att suspendera Figaro, och derigenom räddade det sig. Emellertid är Bien -Publics: mening, att en nation af 36 millioner menniskor, hvilken spelat en stor roll i historien och en gång varit ryktbar, har fallit mycket lågt, då en artikel i Figaro kan vara en fara och en sådan tidnings indrägning en räddning. : Beträffande den väntade rättegången mot Rouher i anledning: af undersökningarne rörande den bonapartistiska. centralkomiten, berättar en korrespondent till Independance; att något åtal ej kommer att anställas mot den så kallade bonapartistiska centralkomitön, utan emot partiet för vissa grofva missbruk och mutningar. Korrespondenten meddelar derom följande: -Hos Clement Duvernois fann polisen vid Husvisitationen en mängd bref från kejsarinnan Eugenie. Man måste noga lägga märke till, att dessa bref förskrifva sig från den tid,.då Duvernois stod i stor ynnest vid hofvet i Tuilerierna. Ett. af dessa bref fotograferades på polisprefektens befallning och ett exemplar af denna kopia kom, utan att man vet huru; i Rouhers händer. Denne begaf sig nu. till marskalk Mac Mahon för att klaga öfver: hvad som: skett, Marskalken lät hemta polisprefekten, men då denne fick höra hvarom det var fråga, klaade han i sin tur öfver att den fotografiska kopian kommit i Rouhers händer och förklarade, att han ville låta. anställa undersökningar huru detta skett. Det kom då,i dagen, att en af. de förnämsta polisagenterna blifvit köpt af den bonapartistiska komiten. Om Rouher icke blir ställd under åtal, har polisprefekten förklarat stt han vill begära afsked; om deremot rättegång -anställes mot Rouher; påstår man. att en mängd embetsmän blifva komprometterade. Vatikanen har lidit en stor förlust i det att en bland de mest verksamma ultramontana prelaterna, monsignor de Möerode, dött. Han hade stort inflytande i Belgien, till en af hvars förnämsta familjer han hörde, samt i Frankrike. Han var född 1802 i mars och var således på sitt 73 år. Såsom ung tjente han i armen och deltog: i två fälttåg i Afrika. Han: blef-;sedan: prest och slutligen påflig krigsminister 1860, från hvilken befattning han afträdde år 1865, hvarpå han blef.utnämds tillserkebiskop -af--Mitylene: Påfven hyste mycken tillgifvenhet för den aflidne prelaten och är mycket nedstämd i anledning af hans död. Ett telegram frå Newyork, hvilket-dock behöfvernärmare bekräftelse; meddelar att Japan och Kina träffat en öfverenskommelse angående ön Formosa, enligt hvilken Japan uppgifver den började expeditionen, hvaremot Kina betalar omkostnaderna, Såsom man erinrar sig, hade Japan beslutit denna expedition för att straffa infödingarne. på ös Av njar Shöllba förren fatt dörkade he

17 juli 1874, sida 2

Hela sidan 2 av Dagens Nyheter, 17 juli 1874