Dagens Nyheter – 20 april 1874, sida 2

I en korrespondens från Berlin omtalas tft ännu några dagar före denna sista beondling af lagen kejsar Wilhelm varit en bestämd motståndare till Bennigsens förslag; men att det lyckades Bismarck, Moltke och amecke i förening att öfvervinna hans betänkligheter.. Det berättas ock att fältmarskalk Manteuffel egentligen var deh som styrkte kejsaren i hans motvilja och att man i Berlin anser den lösning, som egt rum af frågan, såsoin en seger af Bismarck öfver Manteuffels växande inflytande hos kejsaren. Det spred sig till och med ett rykte att Manteuffel skulle vara Bismarcks even: tuelle efterträdare som rikskansler, men detta blef i de ministeriela tidningarne dementerdt genom den förklaringen att Bismarcks sjukdom skulle blifya långvarig, kunde det icke blifva tal om någon annan ledare af rikskansliet än statsministern Delbräck; som redan nu under rikskanslerens frånvaro sköter hans åliggandei. Onsdagem den 135 d:s diskuterades paras graferna 2—8 och fredagen den 17 slutdiskuterades hela lagförslaget. Paragraferna antogos i fallmänhet enligt utskottets förslag, ehuru likväl ej utan ganska mycken opposition från jcentrumpartiet och andra inotiståns dare till iförslaget. Furst! Bismarck har i Reichsanpzeiger offentligen betygat sin taeksåmhet för de bevis på deltagande han rönt under sin sjukdom sant för de lyckönskningar, som såväl från ink som utlandet kommit honom tillhanda. Den fpreussiske fältmarskalken Wrangel firade den 13 dennes sin 90-åriga födelsedag och mjotteg i anledning deraf talrika bevis på sympati och deltagande. Kejsaren och kejsafinnan samt kronprinsen med gemål m. f. aflade besök hos den garle krigaren. Han motteg ock åtskilliga deputationer, som sekte för honom -härens och hufvudstas dens lyckönskningar. tskilliga oroligheter hafva uppstått vid de (sammanträden, som nyligen egt rum af de franska conseils gönörauk. Så har på Corsicia en storartad demonstration skett mot prins Jerome Napoleon, som är president i dervarande generalråd, i anledning af hans hållning mot den landsflyktiga kejsarfamiljen i( Chiselhurst. Jj mindre än 44 medlems mar uteblefvo från mötet och de närvaande 18 kunde ieke konstituera sig. De onapartistiska tidniögarne Uppinana prånsen att nedlägga sitt embete, hvilket mest Sanstår hans höga ställning och Corsicäs ins tressen. Prinsen har dock ej velat göra detta, utan har uppmanat de 18 medlem: mr, som voro närvarande vid det första mötet, att utfärda ett cirkulär till de öfrigå 44 med anhållan att de måtte infinna sig. Denna uppmaning blef dock utan verkan, i det att de 18 ej kunde komma så långt trots all diskussion, att ett beslut fattades. Äfven i andra delar af Frankrike hafva upp: träden egt rum. 1 departementet Lot inter: pellerade en medlem. prefekten angående militärlagen, men fick ej annat svar än det att. generalråden måst afhålla big från äll politik. I Marseille höll ordföranden Labäås dis ett långt tal, deri han utvecklade, huru det alltid gick de församlipgar illa; perm val: des genom allmän omröstning. Folket väntade att genöralråden ville göra sig till tolk för. dess klagomål. Talaren frågade, om man ville, föra Frankrike: tillbaka till kej-sardömets system, och framhöll att hvarje generalråd var berättigadt att framföra Mö önskningar såväl hvad angick municipallagen som i ällmädhet allt, som rörde den allmänna förvaltningen. Härtill abmärkte Läbadisatt ställningen -förvärrat sig, att ins tressena ledo afdetta provisoriska tillståbå, attäden enda hjelpen var att utrönafllandets mening genom att anställa nya val och att den enda möjliga och nödvändiga regeringsformen var republiken. Prefekten Tracy förklarade att ban Far förberedd på :denna demonstration... På sista -tident; rytträdte han; öppna församlingar, som ej äro. polis tiska, sina sammankomster med att tillkätns nagifva sin mening -på ett dylikt sätt som .kränkerlagen, under förevändning att bidraga till-att den -vördas.t Prefekten tillkännagaf att han skulle: för regeringen anmöla hvad som: skett, och den finge då vidtaga de mått och -steg den ånsåge lämpliga. Från åhörarebänkarne höjdes:då ropen:-4Lefve presidenten! Lefye Fråöktike! Lefve re-publiken 4 -Bullret blef :gedan så starkt, ätt ej någon kunde göra sig hörd, hvarför -cbe-follvinggafs att utrymma sälen; befallpingen blef -dock blott till en dekåtlydd.: Bull: ret började ånyo; men -denna gång dref-man ut alla, utom tidningsrefergäterna.. Flera radikala medlemmar samlade gig eriellertid omkring Låbadie,. och lyckönskade. -honomn, i det de tilläde att prefekten hade öfverskridit sin myndighet -ochatt han just genom sitt öget tal. gifvit anledning till detta skan-dalösa uppträde. z Deputeradekaromären i Wien har beslutatomed 148 röster mot 21 att hätivisa den motion, som . väckts .om jesuiternas fördrifvande från Österrike, till samma utskott, som behandlade de konfessionella lagarna; 100 medlemmar voro närvarände -vid.:beslutrbn fritera Tha nin Eno INR