Dagens Nyheter – 20 april 1874, sida 2

-— vt gifva Lucilla henneslagliga narid, innan hon utbytte det mot hans eget. De mödor och besvär, som denna föresats kostade honom, kunna väl i allmänhet Bynas temligen onödigt förspillda; men för en engelsman betyder namnet alltid mera än för aänat folk. rn : — Ar detta allt ni kan säga mig — den enda hjelp jag af er kan erhålla i mina bemödanden att återgifva Lucilla de rättighetör, som hon blifvit beröfvad derigenom att hon öfvergafs af sin far? frågade Lucius: — Ah! se der en fråga, som förtjenar att: närmare tagas i betraktande... Det vigtigaste är att ni får se gamle Glenlynestestamente. Henry gifte sig för andra gången — det vet jag — men jag kän inte säga, öm han hade barn med sin genare hustru. Så vidt jag nu förstår, är den hjelp jag kan ge er: mycket ringa. Henry Glentyne sammanvigdes med Fölicie Dumarques uti S:t James:kyrka i Piccadilly för jemnt tjuga år sedan. Giftermåls-attesten har jag äldrig sett. Den behöll Glenlyne i sitt eget förvar. Men ni kan:se det i kyrkboken. Lucillas rättigheter —om några sådara blifvit henne tillerkända i Reginald Glenlynes testamente — törde ej vära så svåra att återvipna, så framt det bara kan bövisas att det barn, jag lät uppfostra i in färs hem vid Bond-street, är dotter till Henry och F6licie Gleplyne. Ser ni, deri ligger jäst knuten.