Dagens Nyheter – 9 april 1874, sida 2

resan. De hade färdats i Italien, i Schweiz — himlen vet hvår — och damen var nu i stort behof af eå uppåsserska; men hon ville icke ha någon vanlig simpel tjenstficka, ingen tös från bondlandet, som tälade hök och åt lök; hon önskade sig en yngre person med någon bildning, som kunde del taga i en konversation — med ett ord en bättre flicka. Hennes bror vände sig till hotellvärden rörande denna sak. Hotellvärden kände Andr6 Dumärques och visste, ätt han sökte efter lämpliga platsör åt sina döttrar. Jag tror mig kunna skaffa hvad ni önskar, sade han ooh sände straxt sin portier med en biljett till Dumarques, hvari hän bad honom komma fill hotellet med en af sina döttrar. Gamle Andr6 skyndade att infinna sig, åtföljd af Fålicis. Den engelska damen såg henne, blef förtjust i henne och engagerade henne genast. Se der, huru F6licie kom att. lemna Rouen. — Fick ni återse henne sedan? — Ja, men ack huru förändrad! Det var minst sex år efter hennes affärd, och jag hade nästan glömt att det stackars barnet fanns till. Andr Dumarques var död; han hade efterlemnat en liten nätt förmögenhet — frukten af försakelse, som måste ha gjort lifvet till en börda för honom — och hans äldsta dotter Hortense bebodde nu huset. Julie hade också antagit tjenst kort efter det Felicie for hemifrån. Hortense hade