troende, så att han omsider fick åtaga sig ar. bete på kontrakt och blef en förman i fabriken. Oförmodadt uppsade han sin plats, och fabrikens egare läto två andra arbetare, Norton och Nettlehon, öfvertaga hans förrättningar. Häröf. ver råkade Anderson i vredesmod, oeh såväl till sin hustru som till flera andra personer sade han det vara sin afsigt att hämnas. Efter några dagars förlopp gick han till fabriken, hotade att mörda Norton och uppförde sig så våldsamt, att han blef arresterad, men dock mot borgen ställd på fri fot. Den 7 vid tolftiden begaf han sig ånyo till fabriken, försedd med två laddade revolvrar. I nedre våningen befann sig för tillfället endast en man, till hvilken Anderson sade, att det var hans afsigt att skjuta alla, som befunne sig i fabriken, hvarefter han genast aflossade ett skott mot den tilltalade. Denne, som icke träffades, skyndade ut genom en bakdörr och lyckades rädda sig. Den rasande mannen begaf sig nu uppför trappan till andra våningen, hvarest 15 å 20 man voro sysselsatta med arbete. Med en revolver ihvardera handen rusade han emot Norton, och på sex fots afstånd från denne aflossade han ett skott, som dock förfelade sitt mål. Norton skyndade undan, men förföljdes af Anderson, som aflossade ett andra skott, med den påföljd att kulan inträngde i Nortons axel, tillfogande honom ett svårt köttsår. Derefter aflossade han ett skott mot en annan arbetare vid namn Hall, hvilket träffade denne nära öråt. Han föll genast till golfvet och utropade: Jag är skjuten; för Guds skull hemta en doktor så snart som möjligt! — Anderson rusade derefter emot hr Ivas, bolagets kassör, som skyndade ned för trappan, förföljd af mördaren, derunder aflossande två skott mot den flyende, hvilka icke träffade. Då hr Ivas lyckligt undkommit, återvände Anderson till andra våningen och sköt sig sjelf i hufvudet. Ehuru svårt sårad och i trots af det ymniga blodflödet, begaf han sig ånyo till nedra våningen och aflossade skott på skott mot dervarande arbetare, hvilka voro i begrepp att lemna fabriken. Han var dock nu så vild, att han icke kunde sigta, och i följd deraf blef ingen sårad. Han skyndade derefter ut och tillfogade sig med en knif ett sår öfver halsen från ena örat till det andra, hvarefter han föll till marken. Efter några minuter reste han sig ånyo och raglade fram till en byggnad i närheten. Han förde fortfarande mordvapnen med sig och hans förfärliga utseende församlade en mängd åskådare. n hr Edmund återförde honom till fabriken, hvarest han rasade så vildt, att det erfordrades tre man för att hålla honom. Slutligen förlorade han medvetandet. — En af de sårade arbetarne, Hall, yrade, då han fördes till lasarettet, och hans tillstånd var mycket betänkligt. Brefstatistik. Tyska rikets generalpostmästare dr Stephan har tagit sig före att på grund af embetsberättelser beräkna årliga antalet af alla öfver hela jorden befordrade bref. Han fick en slutsumma på 3 milliarder 300 millioner. Denna siffra ger pr dag omkr. 9!, million och pr sekund omkring 100 bref. På Europa komma af hela årliga beloppet 2 milliarder 355 millioner, på Amerika 750 millioner, på Asien 150 millioner, på Afrika 25 och på Australien. 20 millioner. Om hela jordens befolkning anslås till 1,300 millioner, komma 3 bref årligen på hvarje person. — Storbritannien har den största omsättningen, med 29 bref på hvarje person, och derefter Schweiz med 20, Tyskland 14, Frankrike 12, Österrike 5. I Ryssland räknag 1 bref på hvarannan person. I Europa uppgår postanstalternas antal till 43,000 och posttjenstemännens till 180,000. Största antalet postbyråer, 12,000, eger Storbritannien; störI sta antalet posttjenstemän, 60,000, har Tyskland, så att hvarje 660:de tysk är posttjensteman. Samtliga europeiska postverkens årliga inkomster uppgå till 333,750,000 kr., utgifterna till 2,670,000 kr. De nordligaste stationerna äro Hammerfest och Reykiavik; de sydligaste Eldslandet och Nya Zeeland. Tyska posten befordrade förlidet år 14 millioner penningbref och 36 millioner paket De rekommenderade penningbrefvens upp: gifna värde ufgjorde 12 milliarder 15 milHoner kr.; postanvisningarnes 367,200,000 kr. Sålunda gingo genom den tyska posten hvarje minut omkr. 24,000 kr., oberäknadt vexlar och anvisningar. De genom tyska posten befordrade brefven fördela sig under följande kategorier: 135 proc. embetsskrifvelser, 5 proc, konst-, litteraturoch vetenskapliga skrifselser, 35 proc. handelsoch industrimeddelanden och 453 proc. familjkorrespondenser. Telegrambefordringens statistik meddelar i detta afseende högst olika resultat, nemligen 4 proc. embetsdepescher, 1 proc. tidningstelegram, 29 proc. familjoch 66 proc. handelsoch börstelegram. Hvarje förlofning inågon af Tysklands större städer tillför postkassan i medeltal mellan 59 och 60 kr. Skulle Tysklands årliga 350,000 förlofningar höra till nämda kategori, skulle den derigenom uppkomna årliga postinkomsten utgöra 20,670,000 kr, ? Diamantstöld. Från Petersburg har telegram ingått om att en dervarande handlande, Frans Gilson, rymt med diamanter till värde af 168: millioner frank, dem en inmantslipare hade uppdragit åt honom att sälja. rn —— Am ms ks ku m AA LV