Dagens Nyheter – 9 april 1874, sida 2

gamle hederlige nattväktarne hafva sjungit sin svanesång och slagit sig i ro. nd Hljeltemodig svenski Amerika. Nedanstående notis, hemtad ur ett nummer af den i Buenos Ayres utkommande tidningen Standard, har blifvit Dagligt Allehanda meddelad af en i nämda stad bosatt svensk, som för närvarande är på besök i fäderneslandet. Den här nedan omtalade tilldragelsen timade i slutet af sistlidna år. Notisen lyder i öfversättning sålunda: Vi hafva från Tucuman erhållit underrättelse om en allvarsam skärmytsling, hvarunder en tapper svensk lemnat de mest öfvertygande prof på, att den gamla rasen icke vanslägtats sedan Karl den XII:s dagar. Herr Gustaf Wahlberg, ) hjelten i vår historia, var af municipalstyrelsen ombetrodd en väganläggning idom provinsen och hade 40 jernvägsarbetare under sitt befäl. En vacker dag, då hans arbetsförman var frånvarande, anfölls Wahlberg helt oförväntadt af arbetarne; de voro alla beväpnade med knifvar. medan hans enda vapen utgiordes af en oladdad bössa. Begagnande detta vapen som klubba, ställde sig kung Oscars oförskräckte undersåte med ryggen mot en vägg och började sedan breda på åt högerå och venster. Inom två minuter hade fyra af hans fega angripare måst bita i gräset, mer eller mindre illa tilltygade. Detta kraftiga motstånd kom arbotarne att tveka, men en bland dem uppeggade till ett förnyadt angrepp me ropet: ät oss döda honom! Skola vi låta ss öfvervinnas af en gringo (främling)? nyo svängde Wahlberg, sin bössa med fruktansvärd verkan, tilldess tolf af det fega följet lågo utsträckta på marken och de öfriga togo till flykten. Fftor-slutad batalj. eskorterade hr Wahlberg i egen person dem bland sina slagna motståndare, som efter den undfångna trakteringen förmådde gå, till närmaste, en half mil aflägsna polisstation. Hr Wahlberg har gjort sig förtjent af en guldmedalj. o Svåra stormar på Atlanten. Den 26 och 27 sistlidne februari rasade en ovanligt svår storm på Atlantiska hafvet. Den stora amerikanska ångaren Pennsylvania, som vår på väg från Liverpool till Philadelphia, hade att utstå en hård kamp mot vind och våg. Vid midnattstiden den 27 bröt en jättelik sjö öfver det stolta fartyget och spolade öfver bord kaptenen och första och andra styrmannen, som befunno sig på kommandobryggaii, samt två matroser. Det dröjde en pod stund innan de, som voro under däck, erhöllo kännedom om olyckshändelsen, och till och med rormannen var till en-början okunnig om hvad som passerat. Då den sorgliga nyheten delgafs tredje styrmannen och matroserna, grepos de af sådan skräck, att de vägrade gå upp I däck. En af passagerarne, en ung, behjertad sjöman, öfvertog då befälet och förde fartyget lyckligt till hamn. Eget nog hade samme man — hans namn var Braddy — tjenstgjort som tredje styrman på det förolyckade Atlantic, och det var då förnämligast genom: hans rådighet och hjeltemod, som en del af passagerarne lyckades rädda sina lif,i det att han genom snart sagdt öfvermenskliga ansträngningar förde, en kabel från det strandade fartyget till stranden af Norra Scotia. En större: engelsk ångare, Scandinavian, var i samma storm ganska illa deran. En brottsjö bortspolade fyra båtar och allt rörligt på däck samt slungade med sådan våldsamhet kaptenen och två styrmän från kommandobryggan ned på däck, att de för en stund förlorade medvetandet. Kaptenen, en gammal härdad sjöbuss, försäkrade vid framkomsten till Portland, att han aldrig varit ute för en så rasande storm. Alla ångare, som under dennå storm befunno sig nära amerikanska kusten, blefvo mer eller mindre illa tilltygade. Svensk mördare i Amerika. Som kändt är uppföra sig i allmänbet våra till Amerika utvandrade landsmän redbart och ba följd deraf förvärfvat sig aktning och förroende hos den infödda befolkningen. Undanag förekomma dock understundom, och, ett sådant bar nyligen. egt rum, hvyarom vi här. efter New York Herald, meddela några detaljer Den 7 mars föröfvades af en i staden Walingfords bösatt svensk, vid namn John Anderjon, en illgerning af så ryslig beskaffenhet, att 1 och med de af berättelser om mord och rån uppfyllda amerikanska tidningarne sällan hafva ÅEot motstycke att förmäla. Anderson hadeunder le senaste två åren varit anställd vid en fabrik för illverkning af vagnshjul och genom trohet, flit ch duglighet förvärfvat sig arbetsgifvarnes för Förat underlöjnant vid Svea artilleriregemente, jar hr W. sedan 1870 varit bosatt i:Argentinska reubliken och derunder vid mer än ett tillfälle gjort ig känd för sitt oförskräckta mod. Anledningen till frannämda anfall lär varit den, att hr W. trädt mellan och velat afstyra ett slagsmål mellan arbearne. ed. af N. D. ÅA.