Dagens Nyheter – 16 mars 1874, sida 2

SS AU hon pratade om sin far och Gud vet allt — och hon kände inte alls igen mig, utan såg på mig, som om jag varit en främmande menniska, kommen direkte från gatän. Detta var en sorglig nyhet; men Lucius åhörde den i alla fall temligen lugnt. Bekymmer och ledsåmma öfverraskningar hade under den sista tiden hopat sig öfver honom); och det finnes ett slags stoicism, som. tillväxer i styrka genom förtrogenheten med sorgen. — För mig till fröken Sivewrights rum, så får jag se hur det står till, sade han. — Jag har flyttat henne från tealettrummet till hennes egen kammare, sade fru Wincher. Jag och min gubbe buro sängen medan hon sof. Vi tänkte, att det inte skulle vara nyttigt för hennes farfar att nödgas ligga och-höra, huru hon väsnades. — Det var förståndigt gjordt. Emellertid har er husbonde genom denna händelse förlorat en trogen vårdarinna och är nu prisgifven åt sina fiender. — Fiender, hr Davoren? hvilka fiender kan han väl ha i detta hus? : — Desamma, som hittade vägen till silfret, kunna äfven när de så behaga skaffa sig inträde i hr Sivewrights rum. — Åh, du min skapare, hvad ni förskräcker mig genom era grufliga farhågor och misstankar! Hvad ondt skulle väl tjufvar och röfvare vilja göra en beskedlig gammal