Dagens Nyheter – 9 mars 1874, sida 2

ska. Dessutom hemtar. jag. tröst för de många ledsamheter som. saken vållar mig från det faktum, att vår regering är stark nog att lugnt kunna höra så kraftiga yttringar af missnöje utan att frukta för en sädan kritik. Låt oss antaga att kriget fått en annan utgång och att åtskilliga delar af Rhenprovinsen eller af Belgien hade blifvit franska och att representanterna för dessa emot deras vilja. annekterade landsträckor skulie tala på samma sätt i nationalförsamlingen i Paris — — — vi behöfva blott. läsa i en -tidning berättelsen om ett eller annat mötei Vers Säilles för att blitva ofvertygade derom att antingen skulle majoriteten : eller presidenten Buffet göra yttrandefriheten till. någonting illusoriskt och attzdet skulle kosta polisen i Paris stort omak beskydda.de talare, gom i förlitande på befolkningens känsla .af det rätta skulle till låta sig så fria yttranden emot oparlamentariska obehagligheter på gatorna eller i hotellerna i Päris.s(Yttrande:af missnöje från centrum.) De ärade herrar, som. synas hafva bättre förtroende till : Paris-befolkningens känsla af rättvisa, yttra sitt tvifvel och missnöje; men jag ber dem påminna sig huru pressen i-Paris-har uttalat sig om mord på tyskarne och huru den franska juridiska praxis har framställt dråp på tyskar så som nästan något tillåtet. Ni se alltså m. h. att edert missnöje är oberättigadt. Jag skall nu öfvergå till att underkasta några af de el sassiskadeputerades yttranden en närmare kritile De änpäteråde beklaga sig öfver att iviränder tre år icke hafva gjort dem så lyckliga som de väl icke hafva varit under den franska regeringen, men likväl gerna ville vara och som vi också af hjertat önska dem. (Munterhet.) Vi önska demdet, mör detta var hkväl icke egent: ligen änhexidnens ändamål. Vi hafva aldrig vantat att de skulle blifva innerliga anhängare af fe tyska samhällsinrättningarne eller med barnsig tillit sluta sig till oss; vi hade icke bedragit oss i våt förmodan att det förestod en hård kamp,: förrän det lyckades os8 att vinnä .elsäs: sarnes kärlek öch sympati, hvarefter Vi Jängtå men söm Vi hittills icke ega.. Men tiden dertill har ännu varit för kort... Elsass har 200 år hört till. Frankrike och vanan utöfvar ju stort i nde öfver menniskan ; när dessa. provinser 200 år hört till Tyskland, skulle jag vilja :anbes falla dem att kasta en blick tillbaka, öch de skulle då säkerligen. inse ätt. de i.det. helä för. jr hehapgligare lif tillsammans, med oss än mat rankrike;. jag -tror också-att de då skulle visa en lika varm fillgifvenhot för. sin. ursprungliga nationalitet som de nu på förträfflig tyska, uttala för Frankrike. Det gläder mig att höra att tysk vältalighet i Elsass icke står så lågt som man efter det första stämmande försöket. skulle hafva trott. Det belägringstillstånd, öfver hvilket man klagar, har icke blifvit proklameradt af oss, utan vi funno det före oss och förmildrade det genom att bringa, det under formen af en an? svarig civil styrelse. ,. För mig skulle. det vara beqvämast, om jag. kunde svara: den kommenderande -generalen tål ingen inblandning; hån uppehåller sjelfständigt belägringstillstån et lik: som :detåren 1870 och 1871 varfollet: i nigra tyska provinser med general Vögel von Fälkenstein,hvarför inrikesministern icke åtog sig något ansvar. På samma sätt kunde jag söka att undandraga mig ansvaret. Det är blott för att kunna: stå till svars för våra regerings: handlingar som vi hafva vält den nu bestående förmen för förvaltningen: Frånsmännen häfvå ju för öfrigt långt mera erfareåhet än Vi i atb upprätthålla ett belägringstillstånd. För närvås rande hållas ännu: 28 franska departementer i belägringstillstånd och deripland; e folkrikaste; detta är ju riktigt nog .det lättaste sättet att re gera, Och likväl är det. lättare att regera frans: män än elsass-lothringare. Jag tviflar icke få ått om de åter blefve fransmän, de straxt rer viljä komma tunderfullständigt belä, ingstillstånd, ett belägringstillstånd, som uppehälles med långt mindre skonsamhet än hos oss, och med en anenäm utsigt till Lambessa och Nycaledonien, Munterhet) Jag sjelf vill icke tillåta mig något omdöme; jag har måst rätta mig efter mina ins derlydande embetsmäns, rapporter, och,dessa ärö ålla ehse om att belägringstulståndet är en nöd vändighet. Befolkningen: har vant sig vid lugn lydnad under den energiska franska. regeringens tryckande ok, men blott för så vidt lagen med dess makt att straffa framtvingar en sådan. Sådana tal som -de hvilka nu blifvit hållna af de elsassiska deputerade, har hittills ingen hållit i Elsass, derför har det nu blifvit riktigt klart för mig att jag utan den hittills bestående diktaturen icke kan åtaga mig ansvaret för förvaltningen. De deputerade hafva sjelfva upphäft varje tvifvel derpå. Jag vill likväl bedja dem förmildra sin bitterhet. Ty det kan icke göra något godt intryck på oss att man tadlar allt hvad vi göra, och att man icke skänker styrelsen det minsta erkännande, icke en gång derför att den nedsatt skatterna. (Oro och opposition i centrum.) Jag vill tillika bedja de deputerade från Elsass att komma ihåg huru annexionen gick till: Vi ha icke annekterat dem för att göra dem lyckliga; vi ha :velat upprätta ett) bålverk mot-de-anfall, som det passionerade franska folket nu i två århundraden . företagit .och af hvilka Tyskland i följd af sitt läge måst mottaga första stöten. Äro de herrar som sitta här alldeles oskyldiga till dessa evinnerliga franska krig, som omsider hafva ledt till Elsass afsöndring: frånFrankrike? De hafva gifvit fransmännen: de bästa soldater dertill och de bästa underofficerare. Under elsassarnes deltagande i; de franska krigen hafva vi såsom deras motståndare lärt att högakta deras. vapen; om Gud vill, skola vii framtiden se dem och deras. barn i våra leder:Om elsassarne hade velat protestera, kunde det ha skett vid krigets utbrott och vid många andra tillfällen. Men då de sjelfva bidragit till kriget och de lidanden som kommo öfver landet, kunna de icke klaga, då hvar och en af dem har sin del i ansvaret för det hänsynslösa anfallskrig, som förts mot oss. Kan någon af dem slå sig för sitt bröst och säga att han den gången gjort sin pligt? (Lifligt bifall.) Bismarck -öfvergick derpå tillven karakteristik äfde elsass-lothringska deputerades första förslag af den 18 februari om folkomröstningen och det förhanden varande och betecknade dem båda såsom två särskilda sidor af en och samma sak. Rikskansleren uppläste åtskilliga artiklar ur franska tidningar för att visa huru elsassarne uppfattade. sin ställning och sporde riksdagen -om den genom att bifalla Guerbers förslag ville uppmuntra -de: elsassiska deputerade att fortfara i deras fientliga agitationer, eller öm de genom att förkasta samma förslag ville gifva regeringen ett fullt