Dagens Nyheter – 3 mars 1874, sida 2

-—ve rn mellan honom och Homerus Sivewright; och äfven flickan såg tankfull ut I den svagt upplysta förstugan stannade hon vid dörren till hvardagsrummet; der gumman Wincher redan framdukat sin unga matmors tarfliga gvällsvard. — Kanske: du vill. komma in och språka en stund, Lucius? frågade-hon, i. det hon öppnade dörren: Men i sjelfva den ton, hvarmed frågan framställdes, låg någonting underligt, som kom Lucius att yttra: — Det låter på dig, som om du nästan önskade att jag:skulle svära nej, Lucilla. — Jag tillstår, att jag verkligen är trött, sade hon; och jag är säker. om att. också du är trött, ty du har varit så ovanligt , länge derugpe -hos farfar i dag. Klockan har slagit tio. — Jag hör-att du vill. afskeda mig, åter tog Luciusj-uppmärksamt betraktande det bleka ansigtet, hvafi hantyckte. sig-läsa en viss förlägenhet; someljest var för detsåmma alldeles främmande ; derför säger jag godnatt, ehuru -jag har. något. att tala med. dig Om. Men -det kam ju vara till -ismorgon. — Jay säg mig allt i morgon, Lucius. — Jag skall göra det, min käraste. God natt! Och med-en öm kyss lemnade:han hennes