Dagens Nyheter – 2 mars 1874, sida 1

ville unna eh lektör, nemligen såsom läroverkslärare, en vida större årsinkomst, så tyckes dock denna vara åtminstone sådan, att den bör för tillfället och i landsorten skydda sin innehafvare emot den nöd eller det. trängande behof, hvilket: man nu: vill göra gällande för alla sstatens löntagare: och hvilket nog också förtjenar att på det ömmaste behjertas med afseende på många ibland dem, men -hvilket är så långt ifrån att gälla för alla, att tvärtom ganska många hafva tillräckligt ,både ledighet och inkomster, för att lefva ett ganska beqvämt och komfortabelt lif. Med afseende på hr R. åtminstone torde man således kunna taga förnekandet af dyrtidstillägg för år 1874 någorlunda lugnt. . Är man sedan af den åsigten, att hvarje förening af två eller flera tjenster på en hand är i princip oriktig, och anser man framför allt läroverken och undervisningsväsendet vara af nog vigt och värde för att böra få helt rå om : sina lärare; så finner mån det kanske också minst lika billigt, att den lärare, hvilken egnar sig uteslutande åt sitt egentliga kall, får 200 kronor större inkonist än hr R., som att hir R. genom både bitjenst och dyrtidstulägg skulle få hela 500 kronor mera: än den, som icke redan förut i någon sådan bitjenst fått sig af vVederbörande ett dyrtidstillägg medgifvet. Det står ju dessatom hr RB. fritt att afsäga sig det derinspektörsarvodet och derpå vinna 200 kronor. : Kan frågan om. dyrtidsI tillägget lända derhän, att folkskoleinspek törsbefåtthingarne icke längre såsom hittills betraktas såsom bitjenster åt prester eller andra, under kyrkliga auktoriteter lydande personer, så skall den så till vida hafva gjort det. allmänna och folkundervisningen en reel tjenst. Vi kunna slutligen icke undertrycka den tanken, att en lektor borde hafva en tillräckligt både omfattande och kär sysselsättning redan i sin undervisningsskyldighet och sina vetenskapliga studier.. På åtagandet af en befattning, genom hvilken han blottställer sig för både beroende och kollisioner, kan dessutom hvarken hans eget anseende vinna eller den sak han såsom läroverkslärare lofvat tjena, Hvad angår jemförelsen mellan de båda läroverkslärarne, af hvilka den ene; såsom innehafvande presterlig befattning i stadens tjenst, skulle erhålla. dyrtidstillägg, under det att den andre; :såsom innehafvande presterlig befattning i statens tjenst, skulle blifva sådant tillägg förutan; så gifver den blott. ytterligare anledning att klaga öfver en. otillständig -förblandning icke blott af tjenster, utan af skola och kyrka. I hvilket förhållande fångpredikantslönen kan stå till det för den senare läraren beräkneliga dyrtidstillägget, .. veta vi icke; men anse icke otroligt, att äfven han, likasom hr R., kan i tillägget finna mer än ersättning för bitjensten. Troget vidhållande vår ofvan uttalade åsigt af det principielt oriktiga i sådana dubbeltjenster och deremot det prineipielt både riktiga och nödvändiga deri,