Dagens Nyheter – 25 februari 1874, sida 1

statens medel. Att vid dessas användande erhålla så stor produkt som möjligt, har lyckligtvis blifvit dagens lösen, och nu särskildt hvad beträffar tjenstemännens aflöning och arbete. Man har härvid riktat sin synnerliga uppmärksamhet på de stora statstjenstfabrikerna i Stockholm, såsom kollegier, styrelser, rättegångsoch uppbördsverk m. m., och onekligt är också att här är ett stort och oländigt fält för reformatorerna att arbeta på, ty en regel torde vara att ju vidlyftigare och ju äldre ett embetsverk är, desto mera finnes der att förenkla beträffande arbetssättet, desto flera tjenster skola der kunna indragas genom arbetskraftens och arbetstidens rätta användande, och desto mera är lönernas reglering der af behof. Men ehuru mycket man både inom och u:om riksdagen yrkat på reformer i detta afseende, har man likväl i allmänhet ej framställt några positiva förslag, Detta beror väl förnämligast på att de utanför embetsverken stående hafva alltför ringa kännedom om huru der tillgår, eller hur der borde tillgå, hvaremot inom embetsverket de styrande i allmänhet ej velat underkasta sig det besvär och obehag, som i flera afseenden skulle för dem blifva en följd af reformers vidtagande, utan att de deraf kunde vinna någou fördel, och äfven om de ej skulle sky sådant, har dels gammal vana så införlifvat dem med vissa i sjelfva verket onödiga former och bestyr att det icke ett ögonblick faller dem in att dessa former och betyr kunna vara öfverflödiga, samt dels deras ställning inom verket blifvit sådan, att de sjelfva ej känna riktigt till huru det tillgår inom alla dess lager och hvad de lydande beträffar, så är det i sjelfklart att äfven der der sett oriktigheter och önskat deras förändrande, ha de hvarken vågat att framställa sina tankar eller ansett det tjena till något, då de ej hafva något inflytande. Det är likväl ganska säkert att de bättre af dessa underordnade