Dagens Nyheter – 16 februari 1874, sida 1

INNAN hafva plats i utskottet, denna gång låtit 2 och 2 utgöra 5 mer än de eljest pläga vid dylika fall, eller rättare sagdt att de, derför, att frågan kom dem så hastigt uppå, ej fått nog tid att öfverväga hvilken fara för fram tiden som ligger i det fattade beslutet. annan händelse skulle de nog ha kommit till insigt af att det icke innebär den ringaste garanti för att icke en blifvande regering af den politiska meningsskiftning som framkallat kompromissen lätt kan komma att bibehålla hela detta system af att staten betalar utan att något väsentligt arbete blir utfördt, hvilket system det ju var afsigten att gifva dödsstöten åt. Genom denna kompromiss har frågan råkat i en återvändsgränd, från hvilken det icke är lätt att komma ut. Åtminstone lära de :som vid denna färd varit kuskar ej få skäl latt rosa marknaden, ty om de ock för tillfället möjligen skulle vinna sin önskan, så ha de dock gjort sig till föremål för misstankar jaf ett slag som plär leda till obehagliga följder. Emellertid böra de som ha sllvar med Italet om sparsamhet och reorganisation Vara glada öfver att de redan från början lärt känna sitt folk, och verkan af denna bekantiskap torde icke särdeles länge låta vänta på sig, ty ingenting förtretar fölk så mycket som när de finna sig genom andras vållande ha i en hastig vändning deltagit i beslut, dem de vid närmare besinnande ej kunna gilla. Om än de skulle anse klokheten bjuda jatt icke genast göra för stort buller, så igror dock förtreten och växer för att vid jlämpligt tillfälle bryta sig fram.