Dagens Nyheter – 30 januari 1874, sida 2

och dylikt. Du vet att jag aldrig varit en passionerad älskare af musik. — Jag vet att du satte ett ganska litet värde på mitt violinsspel: — Det ena du spelade ljöd så likt det andra. Brist på smak åå: min sida, natnrligtvis. Emellertid yrkade mina kusiner — täcka flickor; blött alltför hetrsklystna — att jag skulle gå på-Konserter, och derför gick; jag: De både spela och sjunga och behöfva -fullkomma sin stil; sade de; sjelfviskt ignorerande den omständigheten, att jag hade ingen stil att fullkomna; men: godhetsfullt läto de mig betala alla biljetterna. JEn för middag — det var jett ypperligt snöbollsväder, och jag önskade, då jag. såg gatorna, att. jag åter hade varit! ung:ioch-i Winchester — bögåfvo vi oss till-en måating,; som egde rum i en lokal nära Mancthester-square. :Konsertgifvarne kunde lika gerna :ha hyrt ett kungligt familje-grafhvalf. Nåväl, vi aflemnade våra biljetter till en: osoygg vaktmästare, som förde: oss uppför en sliten matta till den en trappa upp belägna salongen, der vi funno några äldre damer och en blandad samling antika herrar i lika gammalmödiga drägter: Dessa representerade, förmödar jag, den musikaliska noblessen: Konserten vari sin helhet tagen: allt ännat än angenäm. Först kom en qvartett i lika många delar, påminnånde om en tråkig predikan; en qvartett för piano, violoncell och två violiner.