Dagens Nyheter – 30 januari 1874, sida 2

Vidare heter det: Bristen på enhet i vår administration torde ingenstädes vara mera i ögonen fallande än just i administrationen af krigsstyrelsen och af rikets medel och kassaförvaltning. Såsom den senare är ordnad, med fastighetsvården splittrad på kammarkollegium, armöförvaltningen, förvaltningen af sjöärendena, serafimerordensgillet och öfverintendentsembetet, med de mångfaldiga olika fonderna fördelade på olika styrelser och embetsverk, med en tvefaldig hufvudförvaltning af rikets löpande inkomster och utifter med särskilda inneliggande kassor för vart och ett af de verk, som sjelfva disponera sina anslag, med en mångfald af uppbördskassor och med föråldrade former för liqvider och penningeomsättning, synes den föga motsvara vår tids! fordringar och anspråk. Huru många af de härutinnan påekade olägenheterna stå icke ännu oföränårade qvar? De vigtigaste förändringar som timat äro, att en del fonder numera öfverlemnats till statskontoret; men ännu under statsrevisionen förra året förvarades dessa i sina särskilda lådor inom rTäntekammaren, redovisades i hvar sina räkenskaper och egde hvar sina särskilda låneoch säkerhetshandlingar, alldeles som de haft olika egare, ehuru de äro statens gemensamma egendom. Den onödiga . vidlyftighet i räkenskapsföringen, som häraf uppkommer, är så i ögonen fal-. lande att man kan med goda skäl påstå att icke ens den reformen är mer än till en ringa del genomförd; uppenbarligen i syfte att qvarhålla så många tjenster som möjligt. Det heter slutligen i den åberopade skrifvelsen: En stats finanser fordra att beräkningen af utgifterna kan grunda sig på säker beräkning af inkomsterna, på hastig och klar öfversigt af statskassans ställning. Erfarenheten har bekräftat att svenska finansverkets organisation lägger alltför många hinder i vägen för en sådan öfversigt och sammanhållning. Riksdagen tror sig böra uttala den öfvertygelsen att -den väl behöfliga förenklingen bör kunna åstadkommas, dels genom sammanförandet af alla fastigheters och fonders vård under gemensam förvaltning, dels genom en sådan förändring i sjelfva bokföringsoch liqvidationssättet, som utan uppoffring af nödiga garantier kan möjliggöra de skilda kassornas förening till en statskassa. Så skref riksdagen 1868 till k. m:t, men : fastän en så rundlig tid:sedan dess förflutit, står dock saken ännu på nästan samma ståndpunkt utan hopp om någon snar förändring. . Det ser på k. propositionen ut som om de upplyste herrar och män, hvilka hafva det: dyrbara förtroendet att vara k. m:ts rådgifvare, satte. löneförhöjningsfrågan i första rummet och de af riksdagen påyrkade reformerna (i administrationen) i andra rummet, ehuru dessa herrar och män så länge vetat hvad representationen önskat. Under sådana förhållanden torde det vara ganska ursäktligt om riksdagen skulle finna sig nödsakad vägra sitt bifall till hvad k. m:t i propositionen äskat. — På grund af hvad jag sålunda anfört och under åberopande för öfrigt af de upplysningar, som inhemtas af hr rådman Björcks motioner åren 1867—1868, samt särskilda utskottets utlåtande-öfver den senare, äfvensom riksdagens deraf föranledda skrifvelse vågar jag vördsamt föreslå: att riksdagen ville vägra sitt bifall till de af k. m:t äskade löneförhöjningar och dyrtidstillägg såväl för detta som nästkommande år; men 1 stället anslå en lämplig summa att ställas tillk. m:ts disposition för att användas till afhjelpande af de nödvändigaste be-hofven för de svagast lönade tjenstemännen, intilldess en omständlig förenkling och omorganisation inom embetsverken kan blifva genomförd; att till bildande af en sådan statskassa, som i ofvan citerade skrifvelse omförmäles, måtte användas den behållning af statsverkets tillgångar, hvilken enligt 1871 års rikshufvudbok utgjorde i rundt tal 31,000,000, behållningarne af samtliga under statskontorets vård ställda fonder, hvilka behållningar under sistlidna oktober månad utgjorde Ork . öd öfverskottet af de under innevarande år påräknade inkomster omkring 8,100,000, on Le 9;100,000, rdr rmt —48,200,000; att statskontoret af dessa medel förskotterar de summor, hvilka må kunna beviljas till jernvägsbyggnader; för statens räkning, mot erhållande af riksgäldskontorets räntebärande obligationer; att öfriga statsverkets behållningar göras räntebärande, helst genom inköp af obligationer, statens eller hypoteksbånkens, de der kunna vid behof realiseras; samt att statskassans tillgångar för framtiden användas i första rummet till-fyllande åf de brister, som må. uppkomma genom tulloch bränvinsmedlens förminskning eller grundräntornas och indelningsverkets minskning, innan nya skatter må uttagas. Då; denna. motion i går skulle remitteras ill olatonrtalrattat hamärdat Fardaet. af Skopke