Dagens Nyheter – 30 januari 1874, sida 1

25 ESR TN bildning. Man har gifvit dessa s. k; högre klasser benämningen intelligensert — ett namn, som dock torde vara mindre lämpligt, då ju den naturliga intelligensen, d. v. s. de klara och rediga hufvudena, lika ofta träffas bland dem, hvilka icke i sin ungdom haft förmånen att få njuta af en finare uppfostran, som bland dem, hvilka födas i en lyckligare yttre ställning. Den omständigheten att de politiska förhållandena inom vårt land artat sig temligen lika med samhällsutvecklingen inom våra grannländer är af den beskaffenhet att man åt densamma icke kan egna för mycken uppmärksamhet. Kommer då dertill det fak-tum att den representativa jemlikheten inom både Norge och Danmark är af äldre datum än hos oss och i töljd deraf inom båda dessa länder nått en högre grad af utveck-. ling, så är det naturligt att vi hafva mera att lära af dem än de af. oss. Man vet, att hvarje brytningsperiod företer häftiga strider. Det är visserligen sannt att all tillvaro är en strid mellan detgamla som icke vill dö och det nya som anser sig berättigadt att lefva; men stundom händer att denna lifvets jemna, lugna strid köncentrerär sig kring vissa större princip-frågor, och då inträffar en konflikt af djupt ingripande verkningar: reformationen var en sådan brytning på det religiösa området och den franska revolutionen på det statsvättsliga. Utan tvifvel. betecknar den politiska strid, sem för närvarande pågår hos oss såväl som på andra sidan Kölen och Öresund, en brytningsperiod, ur hvilken, såsom vi hoppas, en sann och verklig folkfrihet, byggd på ett upplyst folkmedvetande, skall framgå såsom det lyckliga och af hvarje fosterlandsvän efterlängtade resultatet. Aro embetsmännen folkets herrär eller dess tjenare? Skola rangen och förmögenheten berättiga till ett större inflytande i samhället än det redbara arbetet af hyad slag det vara må? Se der de frågor, kring hvilka striden rör sig! Denna strid ärsvår och segern ännu ingalunda viss; frå derför alla demokratiens vänner förena siha krafter! Men en strid bör föras icke allenast med kraft utan äfven med klokhet. Klok är i det praktiska lifvet den, som hemtar lärdom af egen och andras erfarenhet, och så är äfven förhållandet, då det gäller politiska frågor. Vi äro nu lyckliga nog att på ganska nära håll kunna hemta en erfarenhet; som bör blifva af stort gagn i striden emot de byråkratiska och aristokratiska klassintressena. — Felix, quem facwmt aliena pericula cautum. Det är icke vår mening att här gifva en framställning af några detaljer inom det konstitutionella lifvet i Norge och Danmark, ehuru vi medgifva att detta kunde vara behöfligt nog, enär de underrättelser, som hufvudstadspressen :i det ena såväl som;i det ahdra af dessa länder meddelar, och hvilka af våra svenska tidningar återgifvas; ofta äro nyanserade med en nog stark partifärg. (I Kristiania och Köpenhamn såväl som 4 Stockholm har nemligen embetsmannåoch förmögenhetsintresset ännu ett öfyervägande iöflytande, och de konservativa hufvudstådstidningarne äro i allmänhet villiga organer för detsamma.) För, tillfället hafva vi endast velat gifva den svenska. allmänheten en viok; som kan blifva af nytta för framtiden. Det må vi dock redan nu: påpeka, att-det isynberhet är Danmark, som kan vara vår läromästare, emedan der liksomhos oss det demokratiska partiet ännu är en ecclesia militans, hvaremot folkfrihetens sak i Norge framskridit vida längre än hös oss. Skälet härtill är lätt att inse: i Norges storting äro embetsmännen särdeles tunnsådda; statsråd,. hoftjenstemän, pensionstagare och embetsmän. inom de administrativa. verken äro. icke valbara, och dessutomshar inomy hela landet länge pågått en rörelse i afsigt att rensa stortinget från de byråkratiska elementer, som erhållit insteg derstädes. Må man ihågkomna det!