Dagens Nyheter – 27 januari 1874, sida 2

RÄTTEG.och POLISNYHETER. HÖGSTA DOMSTOLEN. Prejudikaet Vermlands läns sist samlade landsting beslöt att tilllänets blifvamde folkhögskola anslå dels till materiel 1,000 rdr och dels högst 3,000 rdr för tiden 1 november 1874 —1 maj 1875, hvilka belopp skulle af hela länet uttaxeras i förhållande ti den allmänna bevillningen efter andra artikeln. Öfver detta beslut anfördes klagomål af landstingsmännen för Karlstad och Kristinehamn, hvilka yrkade, att städerna borde befrias från bidrag till detta ändamål, emedan landsbygden skulle komma att nästan uteslutande draga nytta af skolan, som deremot ej, enligt klagandenas förmenande, skulle komma att hafva någon betydelse för Vermlands städer. K. m:t har emellertid nu genom utslag meddelat, att skäl icke är anfördt, som kan leda till ändring i landstingets beslut. (N. W. T.) RÅDHUSRÄTTEN. Anklagad för bedrärxerl. Igår fortsattes inför konkursdomstolen det af brukspatron J. P. Tamsten mot förre husegaren Carl Strömbom väckta åtal, derför att denne skulle pedrägligt förfarit mot borgenärerna i sin konkurs. Såsom hr Tamstens ombud inställde sig, liksom förut, sakföraren Alfred Sjöberg; Strömbom, kallad vid hemtningsäfventyr, var tillstädes. Ej mindre än femton vittnen voro till dagens ransakning inkallade, af hvilka dock endast sex infunnit sig, nemligen handlanden G. Hjort, sadelmakaremästaren J. A. Björkman, timmermannen J. Engström, vagnmakaren J.E. Högelin, handlanden K. F. Fogelberg och kommissionären J. P. Westrin. alnnan vittnesförhören började, inlemnade Strömbom en skrift, som egentligen utgjorde ett upprepande af den skrift han vid ett föregående tillfälle inlemnat och hvilken innehöll ett svaromål på anklagelsepunkterna. Här ansåg han det ej tillhöra denna rådhusrätt att ransaka och döma angående hans transaktionor vid inköpet af egendomen Löfstafors i Vermland, emedan rättegång derom är anhängiggjord vid Nordmarks häradsrätt, som den 29 1 denna månad skall fälla utslag. Sanningsenligheten häraf intygades genora bevis från vederbörande domare: Då han dessutom i alla dessa transaktioner, der hamn: blifvit: anklagad att ha handhaft egna medel, endast förvaltat hustruns och besörjt hennes ekonomi, anså han det påtagligt för hvar och en att han är oskyldig. Slutligen inlemnade hanen räkning från, snickaremästaren Carlstedt till: fru Strömbom reparationer å Albano, uppgående till ej mindre. än 11.209 rdr. Detta skulle bevisa att frå Strömbom egt Albano. Häretter inkallades vittnena. Två af dem hade förut i detta mål hörts, nemligen hrr Hjort och Björkman. Dessa blefvo nu först hörda. Hr Hjort sade sig ha år 1869 tillsammans med hr: Westrin köpt Albano; Westrin hade ropat in det., Detta köp försiggick vid midsommartiden nämda år. Sedermera öfverlät Westrin hela köpet på Hjort. Hjort i sin ordning öfverlät det till en handlande, hvilken lär hafva sålt det till Westrin och denne till fru Strömbom. Han kände ej till de värdepapper, med hvilka fru Strömbom betalt egendomen. Björkman hade att tala om den ofta omtalade droskan. Strömbom hade, sade han, haft mycket att beställa med denna, till och med innan den blef färdig. Han hade gifvit åtskilliga föreskrifter om huru den skulle göras. Då var Unman (den föregifne köparen) ej med. Först när.droskan blef färdig hade den. liqviderats, och då i Unmans närvaro. Engström hade arbetat å Albano hösten 1869. Hade till en början fått betalning af Strömbom, sedermera af: byggmästaren Carlstedt, som var föreståndare för arbetet. Hvems penningarne voro, kunde han ej säga. Högelin hade lemnat träarbefet till den der droskan, hvilken Björkman fulllbordat. Håde en tid derefter träffat Strömbom. och Unman, då Strömbom varit förargad öfver att han råkat i krångel angående droskan. Här är ju han; som betalt den, hade han Sagt, hvarefter Unman uppdragit ur fickan ett papper, som skulle vara qvitto på droskan: Fogelberg . hde sedan längre tid haft en ins teckning å 5,000 rdr i huset nr 4 qvarteret Ruddammen (en del af Albanat En kapten Gynther, men icke Strömbom, Hade då uppgifvits som egare till detta hus, och i dennes namn hade inteckningen blifvit utfärdad. I maj; månad 1873 hade Fogelberg, som ej kunde erhålla valuta för inteckningen, utlyst auktion å nr 4 Ruddammen. Samma dag hade emellertid Strömbom kommit och öfverlemnat-3,000 rdr, hvarför auktionen inhiberades; Inteckningen hade derefter öfverlåtits på smeden Fagerberg, hvilken Esedermera betalt skilnaden. Denna inteckning var signerad med sär BK Westrin hade tillika med Hjort inköpt Albano, såsom förnt omnämts. Hjort, och Strömbom hade sedermera frågat honom om han ej ville afstå sin lott. På detta gick han in. Han erhöll då af Hjort 1,150 rdr, med vilkor att köpet skulle transporteras på fru Strömbom. Vidare visste han ej. Det bör anmärkas angående dessa intrasslade köp, i hvilka Hjort och Westrin spelat roller, att köpsluten aldrig uppgjordes skriftligen, utan endast muntligen: och således egentligen voro af noll; och intet värde, : Strömbom insåg nog sjelf detta, hvarför han framlade ett auktionskammarens protokoll, enligt hvilket fru Strömbom för 6,600 rdr inköpt Albano. Efter dessa upplysningar, om de så kunna kallas, yrkade hr Tamstens ombud ånyojatt Strömbom måtte förklaras skyldig att träda i allmänt häkte, framförallt då han genom att med a medel ha inlöst inteckningar i lägenheten Albano, hvilken han uppgifvit tillhöra hustrun, handlat bedrägligt mot sina borgehärer. Strömbom besvarade detta med. sådana uttryck som att ombudet borde öfverlemnas till sundhetskollegium, på det att vederbörande läkare måtte widersöka omhan hadesitt förstånd i behåll 0.8: Vv: