Dagens Nyheter – 26 januari 1874, sida 2

Riksdags-Nyheter. Första kammaren hade i lördags sammanträde, då diskussion öppnades öfver k. m:ts proposition om statsverkets inkomster och utgifter. Diskussionen börjades af hr Wallenberg som påvisade det ofantliga omfång den kungl. OR rnen hade och beklagade att denna andling. som fått en sådan omfattning, gör det till en omöjlighet för kammarens . ledamöter att på den korta tid de haft sig tillmätthinna genomgå en så diger volym. En utgallring har enligt hr W:s mening myc.ket väl varit möjlig Och särdeles lämplig. Talaren ville nu söka de mest framstående dragen. Han fäste sig då vid dyrtidstillägget i allmänhet och ville. ej :absolut motsätta sig detta, men ej heller tillråda någon ätt i klump bifalla desamma. Statsutskottet borde un-derkasta denna fråga en sorgfällig granskning. Derefter öfvergick talaren till framställning af anmärkningar vid anslag under de särskilda hufvudtitlarne. Å : T anledning af det under andra hufvudtiteln begärda anslaget till lnghyrgd förklarade talaren: sig. ej hafva synnerligt förtroende för denna; den ansåge sig, enligt hvad man kunde se af dess utlåtande, såsom ett permanent embetsverk, som ej just synnerligen skyndade med sina arbeten. Såsom exempel härpå framdrog talaren frågan om utsökningsväsendet; som, så att säga, stått på dagordningen många år. Lagbyrån hade nu utarbetat ett nytt: förslag, sedan den: förkastat de föregående, men detta bidrog ej att påskynda lagsäftningstebelet, e under tredje hufvudtiteln äskade anslagen till diplomater ville talaren bifalla; han beklagade bristen på diplomater som visat så stör, att man saknat lämplig person att besätta en högre diplomatisk befattning. Angående lotsfrågan i Öresund ånsåg talaren, att deklaråtionen af år 1873 gjort intrycket af en. förödmjukelse. I femte hufvudtiteln hade man föreslagit tillsättandet af en chef för flottans militärpersonal, med station i Stockholm. Talaren ansåg detta för en onödig mellanhand, då departemöntschefen mycket väl kunde hinna taga reda på flottans militär sjelf. Anslaget till sjökrigsskolans lärare ansåg talaren för ringa-Denna skola vore af vigt, då den skall utgöra en väl behöflig plantskola för sjöofficerares, bildning. Man borde hellre pr besparingar, på. andra håll inom denna ufvudtitel. Angående fyroch båkafgifterfanmärktes, att man förut, 1870, föreslagit deras nedsättånde, men: detta hade ej ännu hörts af. Lotsväsendets tillstånd tyckte talaren vara sorgligt. Här hade mera trassel förekommit än -Vid något annat embetsverk; disciplinen var under medelmåttan. : I sjette hufvudtiteln fästade sig talaren mest vid kommerskollegium, beklagade att äfven denna. gång frågan: blifvit undanskjuten. Talaren trodde att mycket kunde förändras i detta embetsverk. Konsulsväsendet kunde läggas i utrikesdepartementets händer och åtskilliga af de uppgifter som af kollegiuin meddelas kunde afgifva af statistiska byråm Angående myntväsendet anmärkte taaren; att finansministern tyckts anse beslutandet af myntreformen för hufvudsak, men dess vidtagande för bisak; talaren yrkade, att den skulle sättas i verket så fort som möjligt. Angående uppställningen af räkenskaperna gjorde talaren någraanmärkningar, samt önskade att om möjligt få ett bokslut på kortare tid. Friherre af Ugglas bad att få framställa det intryck den kungl. propositionen gjort på honom. Talaren gjorde en beräkning af Ape under: sista 5-årsperiodenoch visade, att de ordinarie stigit från. 39: till: 52 millioner. och de: extra. ordinarie, från 5 till 18 millioner, De extra voro. beroende: af mer eller mindre lyckliga konjunkturer, men ökandet af de ordinarie vore betänkligt, då man toge i betraktande att under sista 5årsperiodeningen ny organisation kommit i fråga; deremot Hade staten att vänta en sådan som skulle blifva ytterst dyrbar: Talaren visste. att en stor tillökninglåge i des:k. staterna. och denna -sumnia uppginge tilll 7,500,000. ; Statsrådet Wern. bemötte de föregående talärnes anmärkvingar. . Den.största orsaken till de stegrade utgifterna vore. den ökade rörelsen. för öfrigt var det ett nytt bokföringssätt som orsakade de höga siffrorna, då utgifter nu blifvit upptagna, som ej förut varit det. Tal ansåg det vara rätt, att brutto-utgifter och brutto-inkomster angåfvos; derigenom blefvedet hela klarare: Nettobehållningenkuhdei-man få veta genom en onkel. subtraktion. För öfrigt anmärktesstatsrådet W. att. de stora, lånen: och de höga siffrorna stodo i sammanhang med våra jernvägar. Utrikesministern Björnstjerna svarade på anmärkningen om lotsfrågan, att deklarationen af 1873 ingalunda kunde väcka intrycket af en förödmjukelse, då Sverige genom a a PR RR MR SR KN dv RR VR RINNER T