Dagens Nyheter – 23 januari 1874, sida 2

— Tror ni, att han till yrket var en pianovirtuos? — Kvappast; han har alls intet yrkesmessigt hos sig. Jag har sett många som gjort musik till sitt yrke, eftersom jag haft att göra med alla de konsertgifvande som uppträdt i Wykhamston under de sista tjugu åren; men jag säger det. att en man af yrket skulle icke ha fegat sina nära sex veckor i en småstad sådan som denna. Nej jag tror honöm vara en rik amatör, en gentleman som lefvat något för fort undan i London, och som kommit hit för att uppfriska sig litet med landtluft och lugn. — Hur tillbragte han sin tid? — En stor del af den i kyrkan, der hån spelade orgel. Han brukade hemta nyckTärne från gamla Bopolt, kyrkvaktaten. Det var märkvärdigt att ni icke hört något härom. — Nej, sade kyrkoherden, de sade mig intet, Detta yttrade han med en suck, så djup, så nära lik en snyftnibg att der kom den lifige Stammers hjerta att smälta. — Jag fruktar att ni är trött, sir; dagen är varm och vädret så ombytligt och farligt; termometern är uppe vid åttioen grader Farenheit, Får jag ta mig den friheten att bjuda er ett glas vätten med någönting i? — Tack, tack, Stämmers, men det är intet, alls intet. Jäg blef litet missnöjd nyss,