Danska sympatier för den omskrifna Carl X:des-statyen voro naturligtvis icke att vänta. Nu hafva våra goda bröder på hinsidan Flintrännan till på köpet kommit i tillfälle att studera nya källor till Carl den X:des historia; och har befunnits: att mannen var en eröfrare af det minst tilltalande slag; ingen högre id besjälade honom, aktning för tro och lagar var honom främmande. Det gläder derför våra vänner att Carl X:des-statyens uppställande mött motsägelser äfven i Sverige, hvarpå. man citerar några strofer urj Framåt och Göteborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning. Det är skada för den afdöende skandinavismen att de båda länderna så ofta måste visa sig ega olika intressen. Underslefven i danska nationalbanken. De af en vaktmästare i denna bank föröfvade underslefven äro vida betydligare än man till en början antog. De hafva utöfvats under 10 år och inbringat gerningsmannen öfver 200,000 rdr sv. Han har placerat penningarne i goda värdepapper, hvilka man lyckats bemäktiga sig, så att banken ej lider någon förlust genom de senast upptäckta, äldre bedrägerierna. Enligt förljudande skedde upptäckten derigenom, att man observerat, att de söndriga sedlarne alltid voro hopfästade med sådana knappnålar, som användas i nationalbanken. öpenhamns arbetare hafva tillställt folktingsmannen dr G. Winther en tacksägelseadress i anledning af att denne i folktinget väckt fråga om upphäfvandet af Grundlovens 30:de mom. C., hvilken fråntager valrätt hvar och en, som under någon form erhållit fattighjelp. Sålunda har man tagit sig anledning att utesluta personer, hvilka, af sjukdom beröfvade inkomst, måst anlita fattigläkare, från rättigheten att rösta vid valen. Om arbetsnöden i Amerika och det tilltagande elände bland arbetarbefolkningen, som öfverspekulationen, bankkrisen och det deraf följande afstannandet af alla affärer frambragt, inkomma ganska oroande underrättelser. Från Chicago berättas om ett mycket stormigt arbetaremöte, vid hvilket man till sist kom öfverens om följande resolutioner: 1) arbete med tillräcklig lön åt alla arbetsföre som icke hafva arbete; 2) understöd från de offentliga kassörna i pengar eller in natura för att afhjelpa den tillfälliga nöden; 3) alla utdelningar böra företagas af en komite, utnämd af arbetare; 4) om stadens kassa icke är tillräcklig härtill, bör hjelp anskaffas medelst lån. Omkring 10,000 -arbetare ledsagade komiten till rådhuset för att öfverlemrig adressen till borgmästaren och rådet. Borgmästaren lofvade att han och rådet skulle taga förslagen i allvarligt öfvervägande. En rådman, söm är bagare, erbjöd sig att leverera 10,000 extrabröd om dagen i 60 dägar utan annan ersättning än mjölets värde, z I staden finnas 4,140 familjer, eller 16;040 persöner, som mottaga -understöd af stadens kässa, och nästan lika många, som få hjelp af ett sällskap, hvilket utdelar de omedelbart efter bran-: den insamlade pengarne. Då härtill kommer. de enskilda sällskapens välgörenhet, anses antalet af understödstagarne uppgå till 40,000 personer. Liknande förhållanden ega rum: i Cincinnati, Louisville och Indianopolis. Värst synes nöden vara i Minnesota, som. blifvit härjadt af gräshoppor. De fattigas boningar bestå af torf och lera; de ha intet: bränsle och äro ofta många mil aflägsna från hvarje hjelp; deras kläder äro trasor; korteligen, de lida af hunger, köld och sjukdom och många omkomma af brist. Dömd till döden. En soldat af 15:de bataljonen, hvilken på nyårsaftonen hade pöst vid nationalbanken i Köpenhamn, lemnade utan vidare omständigheter sin plats, sedan han mycket ordentligt ställt geväret från sig i skyllerkuren, och begaf sig ut på Vesterbroes danslokaler. Ställt för krigsrätt, dömdes han till degradation till de gemenes andra klass, 50 slag rotting öch