jlernvägstrafikstyrelsens berättelse tör 1872 har, såsom vi i senaste nr omnämde, från trycket utkommit i en qvartvolym af mer in hundra sidor. Vi skola derur i dag göra några anteckningar. Vi nämde års slut utgjorde hela längden af stambanor och enskilda jernvägar, såsom sammanhängande nät trafikerade, 164,;, mil. (Under 1873 hafva, som bekant, flera nya bansträckningar blifvit för trafik öppnade.) — Sammanlagda summan, som vid samma tid hade för jernvägsbyggnader och materiel af staten utgifvits, uppgick till 110,844,041 rdr 49 öre. Hvarje mil trafikerad jernväg vid nämda tidpunkt stod staten till ett belopp af 958,029 rdr 74 öre. De ekonomiska resultaten af 1872 års trafik äfvensom, till jemförelse dermed, enahanda data för föregående trafikår angifvas i tabellariska uppställningar af synnerlig reda och stort intresse. 1858 uppgingo bruttoinkomsterna pr banmwil till 36,124 rdr 55 öre och utgifterna för drift och underhåll till 35,411 rdr 33 öre. De senare utgifternas förhållande till bruttoiukomsterna utgjorde alltså 98,4 procent. År 1872 uppgingo motsvarande belopp till resp. 82,096 rdr 17 öre och 41,10? rår 56 öre; skilnadsprocenten hade således nedgått till I0,066 Procent. Ur jemförelsen mellan de olika stambanedelarnes byggnadskostnader, inkomster och utgifter samt de båda senares förhållande sins emellan och till de förra anteckna vi, att bandelen Arvika—Norska gränsen, 3, mil lång, dragit en driftsoch underhållskostnad i förhållande till bruttoinkomsterna af 76,,, procent pr banmil, det ofördelaktigaste förhållande på statens samtliga banor. Det gynnsammåste förhållande i detta afseende förekommer teremot på den 10,, mil långa bandelen Falköping—Göteborg, der dessa utgifter utgjort endast 42,,g procent af bruttoinkomsten. Öfverraskande är det att bandelen Halsberg—Örebro beträffande detta procentförhållande ställer sig nära nog lika ofördelaktig som den nyss anförda sämsta. Underhållsoch driftskostnaden å Halsberg—Örebro-linien har nemligen uppgått ända till 71,, procent af samma bandels bruttoinkomst, -— Skilnaden emellan inkomsterna och utgifterna vid statens samliga jernvägar, inberäknadt sammanbindningsbanan genom Stockholm, utgjorde för år 1872, i förhållande till det totola byggnadskapitalot, 4.979 Procent. ngående den för statens jernvägstrafikpersonal stiftade pensionsivrättning anmärkes, att 1,919 personer, som: vid slutet af året innehade ordinarie befattningar, inträdde 1870 såsom delegare i Pensionsinrättningen och 1,484 i enkeoch pupillkassan, Pensionsinrättningens nettobehållninig var vid årets utgång 71,849 rdr 23 öre. För enkeoch pupillkassan, som vid inrättandet emotbe rn ORG de fjniutna åren samlade A pelopp af 64,690 rdr 59 öre, uPPNCE nettobehållningen till 110,391 rdr 56 öre. I kapitlet om statsbanornas ekonomiska ställning uppgifves att den verkliga kostnaden för drift och underhåll 1872, till följd dels af den öfver förväntan stegrade trafiken, dels af de förhöjda prisen å arbete och materialier, öfverstigit den beräknade med ett belopp af 128,707 rdr 72 öre, deraf ensamt å artikeln stenkol kommer omkring 110,000 rdr. — Till statskontoret inbetaldes en summa af tre millioner, utgörande öfverskottet af trafikmedlen för året — ett belopp som med 300,000 rdr öfversteg det i riksstaten beräknade. År 1871 höjde riksdagen, som bekant, passagerareafgiften å tredje klassens vagnar från 25 till 30 öre pr mil. Under öfverläggningen härom i riksförsamlingen, äfvensom sedermera, uttalades farhågor för att denna prisförhöjning skulle menligt inverka på persontrafiken och minska den. Hvad man i detta afseende befarade har alls icke slagit in. Enda följden af denna prisstegring har blifvit, såsoni ock motionären i ämnet vid sagde riksdag, hr LT. J. Hierta, förutsade, att trafikinkomsterna ökats, ett förhållande öfver hvilket man så mycket hellre kan känna tillfredsställelse, som Priset 30 öre pr mil i alla händelser kan anses vara billigt. Trafikstyrelsen, har i afseende få denna förhöjning, som tog sin början i medlet af 1871, anställt en beräkning, hvaraf framgår, att första halfåret utgjorde statens vinst af denna prishöjning 146,070 rdr 69 öre, Under 1872 utgjorde denna vinst omkring 310,000 rdr; och efterser man; anmärker trafikstyrelsen, huruvida denna betydande tillökning i inkomst möjligen vunnits på bekostnad. af freqvensen eller, med andra ord, hurovida det högre priset möjligen afhållit resande att begagna jernvägen, så bör hvarje farhåga skingras af det resultat, som framgått. Vid en jemförelse mellan de båda åren 1872 och 1870, eller de år som ligga hvart på sin sida om året för prisförändringen, visar sig att under 1872 på hvarje mil af stambanan färdades i 3:dje klassens vagnar 5,561 personer flera än under 18704. Vidkommande den intressanta frågan huru