Dagens Nyheter – 27 december 1873, sida 2

upplyftade hufvudet, mötte hon hans blick, han kände igen henne, en Hflig afsky och oro afspeglade sig i hans anlete, synbarligen förskräcktes han för henne, som hade han hastigt träffats af ett förrädiskt dolkstyng. I nästa ögonblick -befann sig vagnen redan inom den hertigliga parkens :område. Det var Strathmore hon sett, och hög honom hade hon ånyo framkallat denna ångest, som samvetsqvalen i förening med grymma farhågor för framtiden alltid uppväckte i hans själ vid åsynen af. dennafrestarinna, genom hvilken han en gång blifvit störtad i brottets afgrund. När Strathmore några minuter sednare kom gående i en af allberna, varseblef han den förtjusande Lucilla stående midt i en grupp af beundrare och prydd med de skönaste blommor. Och när han nu såg henne och tänkte på, att hon snart skulle komma att gifva lifvet åt ett barn, som skulle bära hans namn, då tillväxtefarhågorna ännu mera. En hvar måste anse honom för den lyckligaste bland menniskor, och dock bodde i djupet af hans hjerta så mycken förtviflan. En timme sednare företog han med sin unga maka en liten promenad i vagn genom villan horsligeemgfur fö Iona så gladt och sorgfritt med hönom, och redan var hans oro för stunden stillad. Plötsligt upphörde hon att tala och 1e; hennes anlete antog ett uttryck af det djupaste med