Dagens Nyheter – 4 december 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter, Nordschleswigska frågan. I sitt senaste rummer innehåller Köln. Zeitung ett bref från Berlin rörande denna fråga, och hvilket är af så märklig art, att vi här i dess belhet intaga detsamma. Korrespondenten skrifver: CPå sista tiden har en mängd underrättelser om den nordscbleswigska frågan gått genom pressen, och vi hafva mestadels lemnat dem opåaktade, emedan de hade osäker grund och esomoftest snart vederlades. Anmärkniogsvärdare är hvad nyss en korrespondent. från .Berlin till Weser Zeitung skrifver: Times meddelare i Köpenhamn, i hvilken man vill igenkänna en af Danmarks mest framstående och flitigaste publicister, och hvilken äfven står i nära förbindelse med dep danska regeringen, talar i ett af sina sista bref om den nordschleswigska frågan och styrker, att i henne ännu inga nya underhendlingar egt rum mellan Tyskland och Danmark. Han påminner i sitt bref om det. samtal som furst Bismarck hade med det nordschleswigska folkombudet Kriger, omtalar vår kronprins besök i Köpenhamn och kronprinsens af Danmark resa till Muskau och Wien och tror sig på grund af egna underrättelser kunna påstå, att rikskansleren härnäst skall vända sig till lösningen af den nordschleswigska frågan. Såsom dansk hoppas han naturligtvis, att denna lösning skall utfalla helt och hållet till Danmarks förmån. Enligt hans åsigt måste Bismarck för möjligen uppkommande framtida förvecklingar göra sig vän med de tre skandinaviska landen, och då Sverige och Norge äro eniga med Danmark deri, att den danska delen af Schleswig måste till det afträdas, skall Bismarck sluta sig till denna åsigt. Denna Times-korrespondentens uppgift är grundfalsk. Förbindelserna mellan regeringarne 1 Stockholm och Köpenbamn hafva sedan Karl XV:s död mycket förändrat sig. Konung Oscar II är en hkalså stor vän till Tyskland som hang broder en gång var Frankrikes och derigenom äfven Danmarks anhängare. Sin vänskap för Tyskland har den nuvarande konungen af Sverige redan på många sätt visat. Till och med den sista förordningen, att man i skolorna skall lära tyska i stället för franska, tillskrifver man nu konungen personligen. Äfven i sina politieka åsigter står konung Oscar på Tysklands sida, och till detta tarfvas ej, att Nord schleswig först afträdes. Som jag föröfrigt från väl underrättadt håll vet, skall konung Oscar bafvai Köpenhamn sökt nedpruta de danska fordringarne och man skall förnämligast hafva honom att tacka för, att ett närmande kommits åstad mellan hofven i Berlin och Köpenhamn. Så långt korrespondenten till Wezer-Ztg. Vi vilja icke här ånyo framställa våra åsigter i den nordscbleswigska frågan. Men i en punkt tro vi oss vara bättre underrättade än den nämde korrespondenten, nemligen om den nuvarande kotuogens af Sverige åsigter. Det är sant, att Oskar II, en fint bildal man, en vän och kännare af Tyskland och den tyska litteraturen, icke delar sin broders starka förkärlek för det franska väsendet. Han har städse varit af den tron, att Skandinavien, redan med hänsyn till det ryska verldsriket, vore hänvisadt till att uppriktigt sluta sig till det stamslägtade Tyskland. Utgången af det sista franska kriget kag blott hafva styrkt honom i dersa åsigter. Sedan sitt tillträde till regeringen har han gifvit många vittnesbörd om sitt tyskvänliga sinnelag, Men såsom oafvislig förutsättning för ett rätt godt och förtroligt förhållande mellan Skandinavien och Tyskland ställer äfven han, att det stora, mäkÄR NN de a AN a Ve RR RE RR RR