110 — Jag torde icke heböfva göra dig uppmärksam på att denba förbindelse skulle vara den mest lysande, som gerna någongin kan komma att erbjudas dig. Hertigen sade mig, att Bowdön älskar dig djupt och innerligt. Den höga ställning, du såsom hans mska skulle komma att intaga, bör så mycket mindre föraktas som... — Ol jag ber ör, tala icke mera sål — Det är så besynnerligt att höra! afbröt hon borom med upprörd stämma och bästsn med ett uttryck af förskräckelse, under det att henpres kinder blefvo allt vartare och hon vände bort sitt sänkta hufvud ifrån honom. Hen trodde att det möljigen var den smickrade fåföpgan som åstsdkom debba starka rörelse hos benne, cch ban kände häröfver en djup smärta som gjorde har: ton ännu kyligare, vär han med skebbart lugn återtog: — Nej, du måste höra mig, Lucilla. Jag upprepar blott för dig hvad hertigen har segt, och frågan är af en ailtför stor vigt för att lättsinnigt sffårdas. Jag vill visst icke tjenstgöra såsom din älskares förespråkare; men jag skulle mycket illa uppfylla min pligt mot dig, om jeg icke föreställde dig den höga sng och lysande sämhällsställning, fom du gorom en förening med markissn skulle vinna... Han måste här afbryta sitt tal; ty hon värde sig plötsligt till honom med samma