Dagens Nyheter – 28 november 1873, sida 2

RATTER. och POLISNYHETER. RÅDHUSRÄTTEN. Aunklagad för bedrägerl. Igår förevar åter intör rådhusrättens femte afdelning det äf oss rTedan förut omnämda ransaktingsbålet avgående förre handlanden A. G. Hallberg, anklagad för att genom svikligt förfarande ha beredt bagaren ÅA. P. Andersson en förlust å 4,000 rdr. Målsegaren Andersson inställde sig personligen, åtföljd af mnotarien Wioröth eåsom rättegångsbiträde; Hallberg, hvilken vid -hemtningsäfventyr blifvit förständigad att iakttaga inställelse, var också tillstädes. tskilliga vittnen voro till dagens gession iokallade, hvaribland förre stadsfiskalen Heine och förre skoarbetaren Piculell, hvilka redan vid förlidet rättegångstillfälle blifvit hörda. Piculell hade då på sin ed irtygat, att han tillika med Heine inne å källaren Solen vid St Paulsgatan i april månad 1872 sammanträffat med bagaren Andersson, vid hvilket tilltälle denne för dem erkänt att Lan af Hallberg erhållit 4.000 rdr å en inteckning. Heine försäkrade deremot att han aldrig sammanträffat med bagaren Andersson på Solen, ej heller på något annat ställe inlåtit sig med honom i samtal. Heine hade iaställt sig till dagens session, hvaremot Piculell ej lät gig afhöra. Målsegaren hade dessutom såsom vittnen låtit inkalla bäradshöfdingarne Gahn och Nilsson, vaktmästaren i kommerskoHegium Lind, förre handlanden Khnt, arbetskarlen Barkman och ogifta Johanna Sofia Johansson. Hallberg försökte att jäfva alla vittnena samtoch sBymnerligen. Mot HKäradshöfdingarne Gahn och Nilsson framställdes den jäfsanmärkninger, att hvad de skulle kunna upplysa i saken blifvit dem delgifvet under förtroligare meddelanden med honom personligen, och dylika meddelanden bar man ej rättighet att omvittaa, enligt ett kubgligt bref af år 1754. Vaktmästsren Lind ville han jäfva på den grunden att han under en längre tid innebaft ivteckningen, hvsrom fråga var; förre handlanden Klint på den grand att han mot denne anställt rättegång, hvilken redan blifvit lottad på rådbusrärtens tredje afdelning; ogifta Jobansson derför ett hon är bagaren Anderssons trolcfyade, och arbetskarlen Barkman derför att hän är i Johanssons bröd. Sedan det blifvit upplyst, att ogifta Johansson ej var bagsren Anderssons trolofvade, förklarade rätten efter en kort stunds öfverläggning Höallbergs alla jäfsanmärkningar för ogiltiga, hvarför vittnena tillätos gå eden. Häröfver anmälde Hallberg missnöje Förre stadsfiskal Heine, som först fick företriide, tillade till det af honom förliden gång afgitna vittnesmål, att han visserligen en gång i slutet af maj månad 1872 innevarit å Soleu, men der icte kommit i samtal med bagaren Andersson. De öfriga vittnena fingo derefter sfgitva sina vittnesmål, hvarvid början gjordes med häradshöfding Gahb. Hoön berättade, att han någon dag på försommaren 1872 mottsgit besök af bagaren Andersson, hvilken beklagade sig öfver att på ett