Förändringarne i Stockholms slott. Ur ett bref från Stockholm till landsorten, som bebandlar de nyligen gjorda förändringarna i det kungliga slottet, meddelar Dagbladet följande utdrag, som vi taga 0ss friheten återgifva, öfvertygade att det skall intressera många bland våra läsare i såväl huf7yudstaden som landsorten: Det är måhända icke för alla bekant, att när slottet byggdes våningarne ordnades sålunda, att konungen och drottoaingen skulle bebo de båda stora våningarne åt norra sidan, hvilka intaga hbalfva slottet eller sträcka sig hela vägen mellan östra och vestra hvalfven, samt den förre bo 2 tr. upp och den senare 1 tr. upp. Åt kronprinsen och kronprinsessan voro deremot afsedda de mindre våningarne från uppgången i östra hbvalfvet och intill slottskapellet, af hvilka kronpringen skulle begagna våningen 2 tr. upp och kronprinsessan våningen 1 tr. upp. En våning i den mnordvestra flygeln, med en rad smårum der ofvanpå, var ämnad åt enkedrottningen, då sådan funneg, På detia sitt beboddes ock slottet af Adolf Fredrik, Gustaf III, Gustaf IV Adolf, Karl XIII och Karl XIV Johan i nära hun: dra är, men när den sistnämde dog, ville konung Oskar I icke lemna de våningar, han hebott som kronprins, och hade dessutom den stora pieteten emot sin moder att icke vilja störa henne i hennes bostad. Detta gjorde, att då några år derefter kronprinsen Karl sknlle förmäla sig, funnos inga andra lämpliga rum för honom än enkedrottnings-våningen i nordvestra flygeln, hvilken stått tom ända gedan Sofia Magdalenas död. Denna våning anordnades sålunda, ait de nedre rummen inreddes åt kronprinsessan och de öfre låga rummen åt kronprinsen. Till de förralades en stor sal och några rum, som utrikesdepartementet begagnade, men som nu kunde blilediga derigenom, att detta departement förflyttades till kanslibuset: Några år förut hade äfven konung Oskar försvårat för konungen att bebo den för honom afsedda våningen genom att i densamma, medelst sammanslagning af ett par rum, inreda den stora festoch danssalen 2 tr. upp, på hvilken blifvit öfverflyttad den äldre benämningen på ett annat rum, Hvita hafvet. När sedan konung Oskar dog, ville icke heller konung Karl XV lemna sina kronmprins-rum, men då enkedrottning Desideria två år derefter afled, förenade han hennes våning med sin gemåls hvardagsvåning genom den bekanta stora trappan, eom väl var prydlig och vacker, men dock onekligen mindre öfverensstämmande med slottets allmänna byggnadsoch dekoreriogssätt samt dessutom borttog en betydlig plats, enär genom densamma icke mindre än 13 rum gjordes obegagneliga. Denna trappbyggnad verkställdes, enligt hvad redan då allmänt sades, oaktadt varningar och protester af arkitekterna, hvilka fruktade, att genom så många bindande mellanväggars borttagande slottsbyggnaden skulle taga skada. puvarande konungen icke ville begagna den, utan ämnade låta öfverbygga der, för att använda det rum, hvari den uppkom, till sitt skrifrum, föranledde denna arkitekternas tortfarande fruktan för slottets säkerhet trappans totala borttagan1e, hvarigenom ökadt urtymme för prinsarne och hotfvet vanns. Genom denna trapphyggnad och andra af konung Oskar och Karl XV vidtagna förändringar hade sålunda den ureprungliga dispositionen af slottsvåningarne blifvit alldeles omkastad och förändrad. Vid gin broders död fann visserligen nuvarande konungen slottet fritt och ledigt, då ingen större del deraf var upptagen, mer än att enkedrottningen begagnade kronprinsess-våningen, der hon i jemt 50 år bott, hvarför någon rubbning i detta hänseende icke kunde komma i fråga; men han kunde dock icke bosätta sig der utan att vidtaga stora förändringar, eåvida han icke ville bo alldeles som Karl XV bott, hvilket varit högst olämpligt, då Karl XV hade så utbredt sig öfver slottet att, ifall både han och enkedrottoingen öfvarlefde den tidpunkt, då prins Gustaf borde förmäla sig, det icka funnits några rum i vårt stora slott åt Sveriges kronprins och kronprinsessa.: Konung Oskars nu gjorda val af bostad synes mig vara det aldra lämpligaste och bästa, ochidet i hvarje hänseende, men sättet är alldeles nytt, ty med den anordningen har alörig någon konung eller drottning förut bebott slottet. De begagna nemligen tillsemman den stora våningen eller drottningsvåningen 1 tr. upp, hvilken har ivgång från såväl östra som vestra hvalfvet och erbjuder både en lång rad af salar, gemak och gallerier utåt den yttre sidan af slottet eller Lejonbacken samt äfven en nära lika lång rad af mindre rum inåt borggården, dock icke ertrosolerade, utan lika höga och luftiga som de yttre. Sålunda har vunnits äfven i den dagliga bostaden en verkligt kunglig magnificence genom de yttre stora gemaken, och ger nom de inre rummen en nätt, huslig och treflig bostad efter nutidens fordringar. . Genom inre små trappors anbringande hafva lätta och varma kommunikationer erhållits med de båda våningar, geom äro under den stora, och hvilka bebos af de unga prinsarne och de personer, som äro anställda hos dem. Den stora kungsvåningen 2 tr. upp skall deremot begagnas endast vid större hoffester. Den är alldeles oförändrad, såsom Karl XV lemnade den, förutom det, att den stora pelargruppen i midten af danssalen blifvit borttagen och sjelfva salen reparerad. Aldrig har förut i Stockholms slott någon konung eller ens kronprins bott i samma våning som gin gemål, utan alltid i våningen ofvanpå hennes. Derat har alltid förorsakats långa distanser och trappor emellan deras arbetsrum och hela rader af smårum, som icke begagnades till något. Karl XV hade dock i sina smårum uppställt en del af sina samlingar. Nuvarande kopungen bade deremot såsom prins i sitt rymliga pelats i sjelfva sitt skrifrum en vindeltrappa ned till gin gemåls inre rum. Kovungen har nu anordnat sin nya bostad så, att han från sitt skrifrum bar blott t:e små kabinett att passera för att komma till drottningens budoar eller arbetsrum. I ett af de nämda kabinetten äta koBRASS ST Aa BR a RA NR ARA