Dagens Nyheter – 8 november 1873, sida 3

Hvarjehanda nyheter. Från teaterverlden, Skådespelaren K,, första hjelte och älskare vid en provinsr teater i Tyskland, är förlofvad med teaterns primadonna fröken M. K.och eger on hund, ett mycket klokt och väl dresseradt djur, som följer sin husbonde öfverallt, Hunden, som har namnet Mortimer, kan göra alla möjliga hundkonster; han har ock bevittnat mången öm töte-å tete mellan de älskande. Då K: är den förnämste af teaterns manliga sujetter och, som man säger, spelar första fiolen, vågar direktören ej mot honom använda sin myndighet, och K. tager derför alltid med sig Mortimer på repetitionerna och representationerna; dock måste det till Mörtimers heder anmärkas, att han alltid uppfört sig mycket anständigt, Han tar vanligen sin plats mel: lan första och andra kulisserna och plägar alltid sitta och med det största lugn betrakta de spelande. Det bar ännu aldrig händt att han vågat sig på scenen eller låtit Märka sin närvaro. En dag uppfördes Orleanska jungfrun. K. utförde Dunois roll, fröken M. Jo hannas. I ankiagelsescenen utbrister Dunois patetiskt : Här kastar jag min riddarhandske, hvem vågar säga att hon är skyldig! Mortimer låg till detta ögonblick lugnt som vanligt på sin plats, men då hans Husbonde kastade handsken och dervid tillfälligt lät sin blick falla mellan första och andra kulisserna, sprang Mortimer fram på scenen, spporterade på det stytligaste, tog handsken och ställde sig på bakbenen med sandsken i mun framför sin husbonde, RBidån måste naturligtvis olsp; q Om den aflidne Nelaton, Napoleons lifmedikus, omtalag följande anekdot: Då han en dag återvände hem från ett sällskap, såg han två. gatpojkar i färd med att med mycken ifver kasta sten