ARON TPBYNe VL Hustrun. Hon är led vid att älska och gifter sig. Hennes moder menar att detta, när allt kommer omkring, är det bästa. Efterhand som dagen närmar sig, blifver hon ofta funnen i tårar. Hennes moder vill icke tillåta hennes trolofvade att se henne, och han gör då flere försök till sjolfmord. CsMen alltid kommer der någonting i vägen. Måhända är det vinter och vattnet är för kallt. Mähända är det icke tillräckligt folk närvarande för att vara vittne till hans heroism. Den blifvande äkta hälften blir henne alltså bevarad. Försynens vägar äro i sanning outransakliga ! Vid denna tidpunkt önskar hennes moder tala vid henne. Hon vill tillbjuda henne filosofisk tröst, Hon vill säga henne att hon sjelf en gång är blifven-gift. Men hvad är det för ett pytt och hänryckande ljussken, som bryter fram för henne? Toaletten och bröllopskläderna. Hon är i en ny sfer, Hon nedskrifver sjelf förteckningen med sin förtrollande handstil, Här är den, Låt hvarje moder taga den ad notam). ----—r---e Hon är gift. Dagen efter möter hon sin förre älskare Hippolyte. Hon blir åter hänryckt, VIL Hennes ålderdom. En fransk qvinna blir aldrig gammal. ) Den finkänslige läsaren behagade observera utelemnandet af viesa föremål, hvilkas återgifvande på engelska judet.