Dagens Nyheter – 28 oktober 1873, sida 2

oo UTA Qvinnan märkte, att hans röst darrrade; och mera för den sålunda förrådda psinnesrörelsens skulle än af hänsyn till hans höga rang svarade hon: — Följ mig då, mylord, så skall ni få er önskan uppfylld... — Hitin? . — Ja. Förvånad öfver mottagandet, följde han henne in i det svagt upplysta sofrummet, hvilket föreföll honom lika ödsl:gt scm hela huset för öfrigt. Qvinnan gick med Jjudlösa steg och en hållning, som tycktes vittna om djup bedröfvelse, framför honom och drog tillbaka musslinförhängena, som dolde den i en alkov stående sängen. Derpå vinkade hon tigande åt honom, att han skulle nalkas. Vid denna åtbörd utbrast han ofrivilligt: — Gode Gud! är hon sjuk? Tjenarinnan blickade förvånad på honom och svarade sakta: — Bjuk? Jag trodde, att ers nåd visste, det hon i dag på morgonen aflidit. — Död! En obeskriflig förtviflan afspeglade pig i hans ögon, han raglade tillbaka, stödde sig mot väggen och gömde ansigtet i sina händer. Så skulle han då bära ännu ett menniskolif på sitt samvetel — För några veckor sedan, mylord, fortfor jvinnan, i det hon började gråta, kom ett bref från Paris — åtminstone bar det Paris post