Dagens Nyheter – 1 oktober 1873, sida 2

RATTEG.och POLISNYHETER, POLISEN: Vexlar gom stå upp igen. I går förevar åter det Elliotska vexelmälet inför poliskammaren. Närvarande voro, förutom herrar Eiliot och Wiklund, äfven hofrättsootarien Carlqviet, hvilken blifvit inkallad såsom en af utrednDingamännen i det Bergstrandska boet, enligt hvad det förut omnämda telegrammet från Göteborg uppiyet. Hofrättsnotarien Carlqvist fick nu afgifva sin berättelse. Han bad först att få erinra att han ej varit u:redningsman i makarne Bergstrands bo. Han hade blott genom en stationsinspektor Ehrengranat blifvit ombedd att biträda fröken Augutts Bendix i upptecknandet af boets effekter. Han sade sig dervid ej ba förmärkt de omtalade vexlarne; han trodde sig eå mycket mer kunna försäkra detta, som, om de fallit under hans ögon, han måst gifva särskild akt på dem. Hofrättsnotarien Carlqvist ansåg, att grosshandlanden Wilhelm Rois i Göteborg, den egentlige utredningsmannen i makarne Bergstrands bo, bäst skulle kunna gifva upplysning i denna sak. På fråga af polismästaren, om någon hade vidare i målet att andraga, bad hr Elliot få följande frågor framställda: till hr Wiklund huruvida ej Elliot redan den 19 september, således innan målet anhängiggjordes inför poliskammearen, för Wiklund uppgifvit sin fångesman sf vexlerne; och till stadsfiskal Cederborg huruvida ej Wiklund och Elliot tillsammans infunnit sig bos denne, då Eiliot äfven uppgaet sin fångesman, nemligen fröken Augusta Bendix. På den företa frågan svarade hr Wiklund, att sedan han gång på gåog blifvit narrad af hr Elliot, sedan Elliot i närvaro af etadsfiskalen och honom enständigt nekat att vilja uppgifva fångesmannen, hade han mött Eliot den 19 september på Gamla Kungholmsbrogatan, då Elliot som sin fångesman uppgifvit fröknarne Bendix. Wiklund, som trodde satt Elliot som vanligt ljög, hade ej gifvit akt härpå, utan endast svarat: de äro ju döda; inte kunna de vara några fångesmän, På den andra frågan svarade stadsfiskalen Cederborg liksom sist, att nästan i samma Öögonblick som detta mål skulle förhandlas inför poliskammaren hade hr Elliot ankommit till det-ktiva vaktkontoret och sagt sig vilja uppgifva sin tångesman. BStadsfiskal Cederborg hade dervid ej annat att svara än ett nu vore det för sent; uppgiften finge nu lemnmas inför poliskammaren. Målet uppsköts härefter till nästa lördag, då poiiskammarens beslut kommer att meddelas. LANDSORTEN. Hrigsrättsmål. Styrwannen vid flottan, Wendin, bvilken efåsom uppbördsman varit under senaste expedition kommenderad å en af skeppsgossebriggarne, dömdes i onsdags i Karlskrona att, för tiilgrepp af en del till uppbörden hörande proviantartiklar, varda från kronans tjenst afskedad. Sryrman Wendias förbrytelse skulle näppeligen kunna rubriceras såsom tillgrepp, såvidt ban ej vid sitt tillgodoräknande af r. k. procentproviant något gått in på det parti, hvarför han stod i redovisningsskyldighet. Det i uppbörden bristande utgjordes af 63 ort salt, för hvilken undansnillning han sålunda, hårdt nog, blef tjensten förlustig. ZKonstapeln vid flottan F. E. Pettersson, hvilken under trenne års tid varit kommenderad å östra kruthuset, derifrån han dagligen, ander förmodan att han deruvil egt rättighet, låtit till sitt hem i staden föra smärre partier ved, dömdes att derför varda sin tjenst förlu-t:g samt att med omkring 24 rdr ersätta hvad som under de tvenne föregående åren sålunda från krutbuset bortförts, hvarjemte den i hans hem i beslag tagna veden skulle till kronan återlemnas... Svaranden, som dessutom yrkat att lagens strävgaste straff måtte tillämpas å varfspoliskommissarien för den anbefallda husvisitationen, den svaranden ansåg ba tillkommit af öfverdrifvet tjenstenit, dömjes att härför böta 10 rdr. (B. L. TJ fe rn a en Rn RA nn