Dagens Nyheter – 22 september 1873, sida 1

tU PVE BASAR VAy SA TSAR SMVERSVA VANA SEN EST SRV MR under rubriken: obegagnad sedelutgifningsrätt; och att de enskilda bankerna jemväl ansträngde sig för samma ändamål, det är allom bekant. : Hvad är nu anledningen till detta betydligt stegrade behof af vårt nästan enda rörelsemedel: banksedlar? Bland skrifiställare, som företrädesvis sysselsätta sig med dessa ämnen, är det vanligt att indela allmänheten i två kategorier — den ena, talrikare, som icke begagnar de beqvämligheter och lättnader hvilka bankväseadet erbjuder; samt den andra, fåtaligare, som väl förstår att på alla sätt tillgodogöra sig de fördelar, dem ett klokt begagnande af bankinrättningarna medför. Den första kategorien använder till alla sina affärer banksedlar eller mynt såsom rörelsemedel. Ju bättre tider, ju högre arbetsförtjenst, desto större behof af rörelsemedel. När arbetslönerna äro höga, så inträffar att den arbetare, som i dåliga tider blott undantagsvis hade några silfvereller kopparslantar i västfickar, nu deremot går med åtskilliga banksedlar uti plånboken. När det stora flertalet af arbetare kan göra detta, så skall man ingalunda förundra sig öfver, att en betydlig banksedelstock ligger på detta sätt ofruktbär. Vore det nu så, att tillgång på guldmynt funnes, så dels gömdes detta af enskilda heldre än banksedlar, dels kunde allmännå rörelsens ökade behof af rörelsemedel. lättare fyllas. Det är af dessa anledningar vi hafva ansett önskvärdt att finansministerns cirkulär utkommit tolf månader senare, eller rättare sagdt: tre månader efter den dag då guldmynt . blifvit tillgängligt i allmänna rörelsen. Den. kategori af allmänheten, som förstår att begagna bankerna, den brukar; jemförelsevis med affärernas omfattning, mindre banksedlar än kreditiv-, upp och afskrifnings-vexlar, postremissvexlar och andra anvisningar. Den kategorien låter ingenting ligga räntelöst som under blott några dagäår kan. undvaras. Emellertid gifvas tillfällen, då vissa grenar af affärsverksamheten behöfvå stora belopp. uti banksedlar eller mynt såsöm vörelsemedel. Ett exempel härpå före-. kommer just nu. Sveriges jord-har aldrig burit en sådan skörd som år 1873. Men denna rikedom: måste, för att blifva något annat än en ögonfägnad, inhöstas och afyttras, och dertill fördras betydliga summor. för att. på. olika håll.;Verkstä spanmålsuppköp i-orterna och.afyttra det inköpta på. de. stora -konsumtionsmarknaderna inom och utom landet. UtiEngland, der man med större uppmärksamhet än här följer alla de företeelser. som kunna inverka, på penningeställningen tager man alla år med i räkningen; att när .skörden pågår och spanmålsomsättningen är som störst, då uppkommer deraf. ett ganska märkbart: behof af ökadt rörelsemedel, och Englands dank får släppa till åtskilligt af sitt guld. Man bereder sig härpå genom kloka anordningar och. förminskar olägenheterna af detta påkommande behof. Hos oss tänker hvar och en uteslutande på sig sjelf, och hvarken nationalbanken eller de andra bänkinrättningarne bekymra sig om annat än sin egen penningeställning. . Ett .undantag från dessa kända förhållanden torde nu riksbankens styrelse: afse att åstadkomma då den. höjt utlåningsräntan, förmodligen för att utan förlust kunna skaffa sig ökadt rörelsemedel och derigenom : underlätta affärsverldens tillfälliga behof af sådant. Det är ingen brist på säkerheter hoslåntagare, som drifva en gagnande affärsverksamhet. Hvarje bankstyrelse kan med fog gifva köpmän och -industriidkare vid : belåninB företräde framför: dem som spekulera i aktier... .Det verkar på ett vida kännbarare sätt om de förstnämde, oaktadt goda tillgångar, komme i förlägenhet för nödigt rörelsemedel. Ur den envelska fidningen Fronomist har man kun