Dagens Nyheter – 11 augusti 1873, sida 1

t NOS HNULINBCNS NUIVUdredaKLOF OCh) ansvaätlgo Uvglt SSR SET rn a CAT VARE hvart tusental invånare. Men vid uvgefär samma tid hade Stockholm 45 döda på 1,000 personer. London hade blott 23, Berlin 25 och Dresden 27. Stockholm var då, som vi se, en af Europas allra osundaste städer. Mycket har väl tillståndet förbättrats; ännu innehar det dock samma sorgliga företrädesrätt, ännu är ej på långt när allt gjordt af det, geom behöfver göras och måste göras. Men vi återgå till är Grähp redogörelse. Af dessa 1871 aflidna 4,140 fersoner voro 2,101 af mankön och 2,039 af qvinkön, således en jemförelse helt obetydlig öfvervigt å de förras sida. Se vi nu till åldersklasserna, komma vi åter till ett förhållande, sorgligt i hög grad, och i hvilket Stockholm på ett beklagligt sätt utmärker sig framför andra städer. Vi mena dödligheten hos barn under 1år. Deras antal utgjorde nemligen 1871 ej mindre än 1,140, eller 27,54 procent af alla dödsfall, 24,87 procent af alla födde! Här vore mycket att säga. Vi miste dock nu låta 083 nöja med de anförda siffrornas vältalighet. — Vid mellan 25 och 55 års ålder dogo 31,33 procent ef samtliga döda, eller 1,297 personer. Öfver 75 år voro 213, eller 5,14 procent. Hvad beträffar de förhöerrskande dödsorsakerna inom de båda förstnämda grupperna, ba de hos barn under 1 år varit tarminflammation (400), luftrörsinflammation (174), medfödd allmän sväghet (108) och lunginflammation (93): Hos de mellan 25 ech 55 är aflidna ha de värit lungsot och longinfiammation. Af hög ålderdom afledo 80, deraf 66 voro qvinnor. — Af medfödda sjukdommar och bildningsfel 135, deraf 108 af allmän svaghet. — Af folksjukdomar afledo 497. Af dessa dogo: i smittkoppor 111; i görvfober 137; i skarlskansfeber 56; i barhsängsfeber 55; i strypsjukas 28. — Af konstitutionela sjukdomar afledo 805. Här här lungsot kräft de flesta offren, eller 496 ; kräfta har tagit 151, — Af lokala sjukdomar ha aflidit 2,497, Här åter är det lunginflammation; som härjat mest, i det hon åstadkommit 681 dödsfall; dernäst tatminflamination, med 537. Närmast dessa kommer luftrörsibflammation med 284; bjerninflammation med 211; slaganfåll 189; organiska bjertfel 101; bjutirfiammation 83; Brights sjukdom 54. — Af våldsamma dödsorsaker. ha: aflidet. 110 pereoner, deraf 78 genom olyckshändelse och 32 genom sjelfmord. Af dessa senare vore 27 män och blott 5 qvinnork Af förestående öfvergigt ser man hvilka voro de mest. förhöfrskande dödsorsakerna under 1871. Utrymmet tillåter oss tyvärr ej att meddela några utdrag ur den intressanta tabell, som redogör för desamma, fördelade på :de olika månaderna. Vi måste inskränka 038 till att nämna, det dödligheten var störst under mej månad, med 440 dödsfall; samt -mirst under növember, med 273, och derefter öfvergå till afslutandet af våra utdrag med några uppgifter öfver dödlighetsförhållandena inom de gärskilda församlingarne. Här vilja vi äfven framhålla de båda synnerligt förträffliga grafiska tablåer, hvilka åtfölja öfversigten för 1871. Dn ena af dessa är ett motstycke till föregående års och utvisar den relativa mortaliteten i Stockholm; den andra, ny, är en tablå öfver månatliga mortaliteten, på 5000 innevånare i Stockholm och hvarje af dess församlingar 1871. Uppställd i likhet med utländska tablåer af samma slag, är hon sannolikt tillkommen för stt underlätta skeende jemförelser och gör detta på ett synnerligen öfverskådligt sätt. Som vi icke kunna hänvisa våra läsare till dessa tablåer, måste vi åter söka att med siffror åskådliggöra dödligheten inom de särskilda församlingarne. Såsom vi redan nämt utgjorde medelmortaliteten af hufyudstadens hela befolkning 30,21 på hvarje tusental personer. De af hufvudstadens församlingar, der dödligheten varit större, än nyss anförda medeltalssiffra angifver, äro Adolf Fredrika,