Dagens Nyheter – 28 juli 1873, sida 2

an UTE dErlanges frihet; min önskan är blott att ni skall bistå henne med er erfarenhet och försvara hönåe med ert svärd. Om fröken Diade tror sig kunna bli lycklig genom ön annan kärleksförbindelsö, och den man hon valt är henne värdig, så måste ni bevrakta denne man såsom er broder: sAldrig! utröpade Maurevert lifligt. Vid Orestes och Pylades, om ni dör, skell jag aldrig låta er plats i mitt hjerta intagas åf någon annan. Ingen ny vapenbroder skulle kunna ersätta mig förlusten at er: Jag lofvar att beskydda fröken dSErlatges — må detta vara nog. För öfrigt tror jag mig med temlig visshet känna att, ifall ni dör, skall denna unga dam öfvergå till den sanöa reli: gionen, och för att ära ert minne, taga doket. Dessa ord framkallade hos Raoul ex glädje, som hän icke förmådde helt och hållet döljs. — Kapten, fortfor han, jag har blott Dågra få ord att tillägga. Härär ett teståmente, hvarigenom jag förordnar er till min universal arfvingo, Jag har emellertid så illa husKållat med mina tillgångar, att jag, såsom ni skall finna, endast kal lemna er en högst ringa förmögenhet i arf. — Sforzi, yttrade Maurevert, efter att Hastigt ba genomögnst testamentöts inäehåll; ör det icke faller sig alltför besvärligt för er att åter fatta pennan och tillögga en ny para graf i detta förordnande, så gör det; ty det vore verkligen en stör tjenst hi derigenom