Dagens Nyheter – 26 april 1873, sida 1

os Hdningans huivudredaktör och ansvarige utgliva en napartiet å ena sidan och den gamla majori. teten. i första kammaren samt den numera 8. k. Scenternt i dem andra, hvilka båda förenade fraktioner lära ha för afsigt att hårdt hålla på frågornas särskiljande för att sålunda, med stöd af den gamla satsen: gplittra och herrska, möjligen få sin vilja fram. Striden. härom blir sålunda mellan de båda kamrarnes landtmannaparti å ena sidan samt båda kamrarnes byråkrati å den andra sidan, den senare förstärkt med den delen af kamrarnes ledamöter, hvilken, utan att höra till byråkratien i egentlig mening, dock till följd af skefva begrepp om den stora frågans rätta natur anser att den bör ställa sig under byråkratiens skydd. I inkomstafdelningen har landtmannspartiet varit tillräckligt starkt representeradt för att vinna majoritet åt den åsigten att begge frågorna böra förenas, och vid sammanträdet i går har denra åsigt äfven med stor pluralitet gjort sig gällande i statsutskottet. Det blir sålunda först i kamrarne som denna strid kommer att utkämpas, med hvad utgång skall en snar framtid visa, derest icke dessförinnan byråkratiens och centerns förenade parti blir öfvertygadt om det fåfänga -uti att kämpa för den splittrande åsigten. Den andra schismen, hvars kärnpunkt är att finna uti de båda olika alternativen af inkomstafdelningens betänkande, är af vida svårare art, emedan den utgör en skiljepunkt emellan de båda kamrarnes landtmannaparti, och torde frågans slutliga utgång vid denna riksdag till bufvudsaklig del komma att bero på, om man lyckas i sina bemödanden att sammanjemka de olika åsigterna härutinnan eller ej. Första kammarens landtmannaparti och flera af denna kammares högre militärer äro villiga att afskrifva indelningsverket, men vilja genast hafva en praktisk användning af den allmänna värnepligten, till sådan utsträckning att vi få ett Sbetryggande försvart. Andra kammarens landtmannaparti vill deremot icke medgifva någon praktisk användning af allmänna värnepligten fortare än i den mån indelningaverket afskrifves, Ställningen har sålunda, med behörigt afseende på de förändrade tidsförhållandena, någon likhet med den, som vid 1871 ärs riksdag förefanns mellan det särskilta utskottet och de s. k. reservanterna. De båda partierna. hafva dock betydligt närmat sig hvarandra. derigenom att det numera ej är fråga om ständiga vakansafgifterX,. utan om afskrifning af indelningsverketX. Efter hvad det förljudes lära ifriga bemödanden: pågå för att sammanjemka . de skiljaktiga åsigtverna i detta hänseende. Man lärer dock hysa starka tvifvel: om att det skall lyckas. Vi anse andra kammarens ledamöter fullt berättigade till den varsamhet, med hvilken de synas vilja gå tillväga. Om de nemligen obetingadt ginge in på att genast sätta i. verket en utsträckt öfning af beväringen mot en ringa afskrtifning å grundskatter och indelningsverk, så skulle i sjelfva verket deras. bördor de första åren blifva vida större än. förut, ty det är ingen ringa tunga för jordbruket att under sommartiden och vid nuvarande -arbetarelöner vara utaf med sina — bästa arbetskrafter. En obetydlig afskrifnig på grundskatterna och indelningsverket skulle ej ersätta detta, Det skulle icke förundra om de framför detta valde att öka afskrifningstiden från 30 till 40 år eller ock :beslöte sig.för att låta saken falla för ögonblicket. Då man mins huru det vid 1871 års riksdag :änsågs. vara .omöjligt.. att . komma tillrätta med den skilnad som då förefans mellan dem som. omfattade ständiga vakansafgifters och de 41064, då deremot nu, endast efter två år, de mötas i det gemensamma ordet Yafskrifning, så kan man ej heller tvifla på att ju icke den nu förefinnandes schismen skall finna sin lösning, en