Svar på brefvet från Mora. Stockholm i mars, Skogens konung, Nalle, tyckes (helt naturligt för årstiden) varit något omornad när han i mitt Resebref nr 3 kunnat taga ett oskyldigt och icke de ringaste förklenande afsigter innebiirande skämt för ett missgrepp mot en tjenet2man och då ban kunnat uppfatta min sikerligen utan all elak afsigt humoristiska frametällning som en upprymd satir! — Personens i fråga redbara väsende har jag väl ej ifrågasatt genom att kalla honom en glad lax, ty dessa båda begrepp låta ju godt förena sig, och jag försäkrar Nalle alt jag aldrig affett någon fjällning, så mycket mera som denna procedur ej begagnas med nämda fiskslag. Angående Jägarförbundets tidskrift var min jågernan en fullt trovärdig person, och då jag ju aldrig sagt att prenumerationen skett vid Mora postkontor, Få försvinner äfven detta förskräckliga s. k. missgrepp. För öfrigt lofvar jag att när det nya fortskaffningsmedlet, min lifliga fantasi, näst gång för mig till Mora, vara snällX, på det jag må undslippa Nalles vrede för — rampris. Malle.