Dagens Nyheter – 27 mars 1873, sida 3

tag af min färske, värderade bror, eller rättare missgrepp mot tvenne af platsens tjenstemin. I ena fallet torde Malle måhända ha yttrat sig något indelikat och obetänksamt mot den ärade vännen med roffågelsnamnet, i den siäkerligen utan all elak afsigt humoristiska framställningen om exemplet vid toddyglaset; ty denne glade lax, som, i förbigående sagdt, är en tocken der sfol fisk, som ej låter fjälla sig af hvem som helst, borde, både i sin ställning såsom tjensteman och sitt i öfrigt redbara väsende i det enskilda lifvet, ej göras till mål för en resande krönikörs upprymda fantasi. Dä det som gör skilnan så stor! I andra fallet är berättelsen om jägareförbundets tidskrift påtagligen en — jagthistoria!!! — måhända fritt fantiserad vid för varmt bryggda toddar; enär vid Mora postkontor icke prenumererats på något exemplar af nämda tidskrift för 1872, enligt postmästarens utsago. Må vännen Malle emellertid ej taga illa upp dessa reklamationer, tillkomna endast i afsigt att den, med förbållandet obekante ej målte ge alltför stark kolorit åt hans lätta skildring om Mora; och måtte det ej vara sista gången hans lifliga fantasi för honom till dessa bygder, der alltid, när Malle är nä, väntar honom ett hjertligt: välkommen? Den bistra Kalle Wintert har på rent allvar, såsom Malle upptäckte i Utby, tagit graden, och detta cum laude; ty om nu Malle varit här skulle han fått sina fem och tjugo — — — — — — efter hvad termometern utvisar — dä ä Malle di! — ÅA votre santå! Nalle,