Då jag följande morgon kom in för att dricka kaffe, syntes moster ej till ännu, hvarför jag satte mig vid fönstret för att se åt på gatan. Arvid: ville också se, men som han ej räckte upp lyftade jag upp honom på ett litet bord framför mig. I detsamma ringde det, och jeg hörde att Lina, som höll på att städa i tamburen, samtalade med någon främmande. — Är borgmästarinnan hemma? frågade en karlröst. — Ja, men hon är visst ej i ordning ännu.