Dagens Nyheter – 27 mars 1873, sida 2

Riksdags-Nyheter. Båda kamrarne hade i går sammanträde; andra kammaren äfven på aftonen och åtskildes ej förrän kl. 12 12. Vid förstakammarens sammanträde remitteradeshr Wallznbergs vid föregående sammanträde väckta motion om borttagande ur grundlagen af regeringsformens 2 107. Hr statsrådet Wern ingick på en kritik öfver hvad hr Wallenberg vid remissen af k. m:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof yttrat, särskildt hvad anginge det hr Wallenberg framdragit om ett visst yttrande vid en viss bolagsstämma i Stockholm, hvilket framdragande tal:n ej kunde fiona stode i något förhållande till den nämda propositio nen. Tal:n sade sin åsigt vara, det grundlagen bjöde, att då k. m:ts propositioner remitterades, anmärkningar endast finge framställas mot ifrågavarande sak och att andra anmärkvingar, som framkomme mot stadsrådsmedlemmarne, skulle remitteras till konstitutionsutskottet, hvilket utskott tal:n ansåg ej vore bundet vid statirådsprotokollerna, utan hade full trihet att under sin domvärjo taga samtliga regeringens förslag och handlingar jemte de mot desamma framkommande anmärkningar. Mot den föregående tal:n uppträdde grefve Henning Hamilton, hvilken ansåg, att konstitutionsutskottet ej egde rätt att mot statsrådsmedlem framställa anmärkning annat än på grund af statsrådsprotokoll. I likhet med hvad han vid töregående tillfällen yttrat, ansåg tal:in 107:de 2? i regeringstormen böra försvinna. Hr Wallenberg anhöll få försäkra, att intet enskildt motiv föranledt honom att väcka den motion, hvarmed han i dag framkommit. Frih. de Geer förklarade sig för sin egen del ej sätta just så synnerligt värde på den ifrågavarande 107:de paragrafen i regeringsformen, men trodde ej att det vore hvarken lätt eller lämpligt att, såsom motionären föreslagit, helt enkelt utstryka paragrafen ur grundlagen, Skulle ett sådant utstrykande ega rum, borde förslag äfven -ha väckts om grannens, 106:an, utstrykande, äfvensom om förändring af de i visst fall med 107:an sammanhängande 39:de och 57:de paragrafecna i riksdagsordningen, Mon äfven om dessa utstrykningar eller förändringar försiggingo, förefölle hr Wallenbergs förslag tal:n ej fullt ändamålsenligt. Den diskussion, som i kamrarne skulle uppstå med anledning af regeringens hållning, skulle helt visst, trodde tal:n, bli ungefär liknande den som nu uppstår vid dechargebo tänkandets inkommande: några talare uppträda vidt och bredt, men de fleste tiga, och regeriogen skulle ej bli klokare på huruvida riks dagen gillade eller ogillade dess handlingar. Man har sagt, att 107:an numera ej vore så oskadlig som under ståndsriksdagarnes tid, att det vore farligt att lemna ett så skarpt vapen i händerna på riksdagen under det nya representatioasskicket, då representationsmakten hotar öfverflygla konungamakten. Tal:n trodde, att. detta ej vore så farligt; han hade ej sett några egentliga prof på, att under det nya statsskicket representationsmakten till någon farlig grad tagit öfverhand öfver konungamakten. Maktställningen härvidlag beror på tidsandans utveckling och riktning och är oboe: roende af hurudan representations-formen är. I Sverige har representations-maktens utveckling allt sedan slutet af Carl XIV Johaps tid varit i progression, men denna progression har sedan nya statsskickets införande, enligt tal;ns åsigt, ej Varit starkare än före detsamma. Men ifall så verkligen skulle vara fallet, nemligen att den nämda progressionen vore för en lugn samhällsutveckling för stark, eller hotade att blifva så, trodde tal:n, att 107:an vore att betrakta mera såsom en hämnsko på repregentationeng hållning till regeringen än som gtt skarpslipadt vapen. Jag tilltalas mera af — ytirade sig talin — att från representationeng sida ett misstroende me regeringen tager sig uttryck på ett i grundlagen utstakadt sätt, ärligt och öppet, än på omvägar, t. ex. genom gyslagsvägran. Emellertid ville tal:n medgifva, att ordalydelsen af 107:an behöfde en redaktionsförändring, emedan deni sin nyuvarande form gifver anledning till olika tolkningar. ammaren beglöt Jåta hrr Wallenbergs, frih. de Geers och grefve Hamiltons yttranden medfölja motionen vid remissen till konstitutionsutskottet. Ystads hamn. Derefter föredrogs det statsutskottets wutlåtande, hvari tillstyrkts att bevilja 46,000 rdr