Dagens Nyheter – 27 mars 1873, sida 2

-— 44 — — Det var väl Charlotte och ej. fru Z., som anmodade dig taga hem de der pens6erna, kan jag tro? Hvarför sade du inte att du skulle köpa handskar åt mig, som du lofvade? bannades tant, då jag kom in till henne efter middagen för att läsa. — Moster visste ej af att jag skulle gå till fru Z.; således kunde hon ej be mig taga hem några pensåer. — Hon vet alltså ej utaf att du varit hos fru Z.? — Jo — moster frågade mig för en stund gedan hvar jag varit, och då sade jag väl ej annat än — — — Det är nog — jag förstår mycket väl; det är minsan ej första gången man här i huset söker utforska mitt görande och låtande. Jag svarade ej, utan började läsa. — Vill du vara god och läsa litet högre, uppmanade hon ett par gånger... Jag försökte efterkomma hennes önskan; men då det ej bjelpte, flyttade jag mig, glömmande mosters förmaning, närmare henne och läste så högt jag kunde. O, hvad hon blef ond! Lockarne dinglade hit och dit till följd af hufvudets många skakningar. Jag blef verkligen förskräckt. — De ha väl pratat för dig att jag är stendöf, kan jag förstå, men ser du, fast jag ibland hör mindre väl, behöfver du derför ej skrika, när du läser — — men kanhända attjag besvärar dig — du ser så ointresserad ut, som