Dagens Nyheter – 26 mars 1873, sida 2

alltid så angenämt hos Hansens, man känner att man alltid är välkommen till dem. — Hvad flickorna voro vackra! Hvilken tycker moster ser bäst ut? — Derom äro meningarne delade. Julia, den blonda, tror jag anses af de flesta som den vackraste, men jag för min del tycker att Maria ger lika bra ut, åtminstone vid ljus. Hvarken tant eller Arvid deltogo, af lätt begripliga skäl, i samtalet, och vi fortforo att tala—så tyst vi kunde för att ej störa dem. — Jag förstår inte hvarför Egnell ej skrifvit på så länge, undrade moster, mötet är snart slut, och jag trodde att han skulle skrifva och bestämma dagen då han kommer. Tent hade berättat mig att auditör Egnell var stel och fåordig, synnerligast då ban var tillsammans med mindre bekanta, och jag satt och funderade på hur han skulle bbfva mot mig. Jag gjorde mig alla möjliga föreställnivgar om honom, tills vagnen slutligen stannade. — Tant lilla, vi ä hemma nu, sade moster och stötte henne sakta på armen, då hon ej gjorde tecken till att stiga ur. — Kors, redan? Luften sökte mig så förskräckligt... Hvar är Lina, hon har väl försofvit sig efter vanligheten, kan jag tro, efter hon ej passar på? d — Åhnej, bon står ju här, tant. Sedan tant lyckligt och väl kommit ned ur vagnen, bar Lina upp Arvid, som fortfor att