Dagens Nyheter – 26 mars 1873, sida 2

Ryssland i den senare tiden. Då dernva tidning i allmänhet visat en måhända alltför stor rjugghet i fråga om meddelande af nyheter från Ryssland, torde följande framställning af de ryska förhållandenas utveckling under senare tider, hvilken förekemmer i ett bref från Petersburg till PIndpendance Belge, icke böra undanhållas våra läsare. Det heter i nämda bref: 4Redan ha aderton år förflutit sedan kejsar Alexander II besteg tronen. Med hans tillträde till regeringen började för Ryssland en ny fredens och rättvisans politik, hvilken förvärfvat kejsaren icke allenast den ryska nationens, utan äfven hela Europas sympatier. Om vi anställa en jemförelse mellan Rysslands tillstånd, sådant det var 1855 och sådant det i dag är, skola vi finna att landet under denna tidrymd gjort framsteg, hvilka äfven i de europeiska stater, som hunnit längst på civilisationens bena, kräft minst ett sekels arbete, ett arbete ofta åtföljdt af våldsamma brytningar och blodiga strider. I främsta rummet märka vi bondeemancipationen, hvilken, tack vare kejsarens och adelns fasta vilja, fullbordats under loppet af få år och till hela verldens tillfredsställelse. Vid kejsar Nicolai död egde Ryssland blott två jernvägar; nu utbreder sig öfver hela kejsardömet ett väldigt jernyvägsnät, och man är redan med allvar betänkt på anläggandet af jernbanor, som skola genomlöpa våra asiatiska provinser samt sätta oss i förbindelse med Kina och Hindostan. I stället för den långsamma och bristfälliga rättsskipning, som under kejsar Nicolai regeringstid var rådande, ha vi nu allmänna domstolar, om hvilkas ledamöter man med skäl kan säga att de äro både skickliga, insigtsfulla och-aktningsvärda. Stora reformer i alla grenar af förvaltningen ha blifvit genomförda.. I synnerhet ha deasa reformer skett i de under inrikes-, landtoch sjöförsvarsdepartementen hörande embetsverk och inrättningar. Ministbren för statsdomänerna gör landet de största tjenster genow utarhetandet af nya förordningar rörande åkerbruket, skogghandteringen, fiskerierna m. m.