Dagens Nyheter – 26 mars 1873, sida 2

1IAA MAMA F17B75 5006 TM let; oaktadt alla våra framsteg, står pappersrubeln ännu 12 å 13 procent under pari. Men detta förhållande skall förändras, så snart handeln och industrien blifvit befriade från de fjettrar, som hindra deras utveckling, d. v. 8 så snart lagen kommer att tillåta alla samhällsmedlemmar att öppna banker och bilda aktiebolag, utan att behöfva begära tillstånd hos den under finansdepartementet hörande riksgäldsbyrån, hvilken har att vårda statens kredit, men ingalunda bör ega rätt att blanda sig i de enskildas affärsangelägenheter. Den för armåorganisationen tillsatta komiten fortfar med sina arbeten; den har uttalat sig för ett system, liknande det i Preussen rådande och endast modifieradt med hänsyn till vårt lands särskilda förhållanden. Militärdistrikten skola upphäfvas; i stället skall man bilda armåkårer ungefär som i Preussen. Armådivisionernas antal, som för närvarande utgör 40, skall ökas med 10. Häruti äro de 7 gardesdivisionerna och grenadiererna icke inberäknade. Utaf förut befintliga kavalleridivisioner, hvardera innehållande 6 regementen, skall man bilda 14 divisioner 5 4 regemerten hvardera, nemligen ett lancier-, ett dragon-, ett husareamt ett kosackregemente. Artilleriet skall fördeles i 6 batterier (å 8 kanoner) pr brigad, hvaribland ett mitrailleuse-batteri. En tysk tidning, Ostsee-Zeitung i Stettin, har i en nyligen publicerad artikel sökt bevisa att det socialistiska partiets stämplivgar4 förorsakat en viss rörelse inom Rysslands sydvestra provinser. Genom de upplysningar, som generalguvernören öfver dessa p.ovinser under sitt sednaste besök i vår hufvudstad meddelat, saknar detta rykte all grund. Man skulle kanske kunna söka anledningen till dess uppkomst i en konflikt, som nyligen föreföll mellan en stor jordegare i Volhynien och bönderna i hans grannskap, hvilka med rätta voro förtörnade öfver det prejeri, hvarför de från hans sida varit utsatta, ehuru de s. k. socialistiska stämplingarne i derna nejd aldrig bedrifvits. Sista numret af Undervisningsministerens tidning innehåller en redogörelse för derna ministers verksamhet under år 1872. Jag hemtar derur följende uppgifter rörande folkskoleväsendet. Under loppet af år 1872 ha icke mindre än 13 felkskollärareseminarier på statens bekostnad bildats, och tillträde till dessa har stått öppet företrädesvis för ungt folk, tillhörande befolkningen på landsbygden. Läraremöten ha egt rum på 47 olika ställen, vid hvilka möten öfverläggningar hållits om medlen till undervisningsmetodernas fullkomnande. Betydliga summor ha utverkats af ministern för folkskolornas underhåll och utveckling; på samma gång bar en verksam och regelbunden skolinspektion inrättats. Ehuru det problem, som afser folkskolornas ordnande på bästa sätt ännu är långt ifrån löst, har man dock, tack vare ministerns öppna blick och oförtröttade nit, all anledning hoppas att denna lösning icke skall låta alltför länge vänta på sig. Man har redan för längesedan, såsom det säkraste medlet till målets vinnande, börjat ifrigt förorda införandet af obligatorisk folkundervisning. Man anser att detta införande bör ske efter hand samt begynna med våra två hufvudstäder, i hvilka de nödiga materiella förutsättningarne (ett tillräckligt ental skolor och skickliga lärare) förefinnas. Undervisningsministern sysselsätter sig för närvarande med att samla alla statistiska fakta rörande de två hufvudstädernas skolor, för att motivera införandet derstädes af obligatorisk undervisning. Flera guvernementer ha beslutat ingifva petitiouer som afse att undervisningen i alla städer och byar, der skolor finnas, skall blifva obligatorisk. oo Kask etrtets At