Dagens Nyheter – 21 mars 1873, sida 1

binda vestra och Gefle—Dala-banorna, hvilka begge äro bredspåriga. Deremot eger samma skäl icke tillämplighet i afseende på den fortsättning af stambanan, som regeringen föreslagit skola byggas från Storvik till Sundsvall och hvilken antagligen framdeles kommer att ytterligare förlängas norrut, ty denna nordbana skall, enligt samma regeringens förslag, erhålla sitt hufvudsakliga tillflöde af passagerare och fraktgods från smalspåriga banor. Således vill regeringen vu skapa hvad den förut velat undvika: dubbel omlastning. Emellertid har statsutskottets pluralitet tillstyrkt ansleg till bredspårig bana. Häremot ha dock några reservationer anmälts. Vi enföra den mest utförligt motiverade, afgifven af hr E. Key. Tiderna förändras, Jag tillåter mig i detta afseende hänvisa till statsutskottets utlåtande i dess memorial nr 56 vid riksdagen 1870. Efter omförmälan att begge kamrarne till utskottet återförvisat b:te punkten i dess utlåtande ar 19; angående dels anslagtill fortsättning af statens jernvägsbyggnader, dels stambanornas spårvidd och anläggniovgssätt wm. m. och i hvilken punkt utskottet hemställt till riksdagen det den måtte besluta: att vid fortsättningen af norra och östra stambanorna desga banor skola anläggas med Pf samma spårvidd och enahanda byggnadssätt som vid stambanorna blifvit begagnade, samt efter omnämnande att denna återremiss från begge kamrarne åsyftat förändringar synnerligast för den norra stambanan i spårvidd och byggnadssätt, ansåg utskottet sig på grund af hvad sålunda förekommit böra hemstilla: 1:0) att vid fortsättningen af östra stambanan densamma skall anläggas med samma spårvidd och trafikföriog som vidde hittills anlagda stambanorna blifvit bi gagnad; samt 2:0) att riksdagen måtte besluta att i under: dånig skrifvelse anhålla, det kungl. m:t behagade, efter fullständig och noggrann utredning af såväl de tekniska som de ekovomiska förhållandena, taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke vid byggande af norra stumbanan det må finnas ändamålsenligt att införa ett billigare byggnadssätt, vare sig gerom användande af mindre spårvidd å hela banan eller någon del deraf, eller svagare öfverbyggnad än å de hittills utförda stambanorna. Samma riksdags statsutskott, i sitt memorial nr 73, (i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut om nyssnämda punkter i utskottets memorial nr 56) efter att hafva omtörmält det första kammaren oförändrad bifallit 2:dra punkten af utskottets hemstillan, men att andra kammaren, med afslag derå, beslutat, att norra stambanan i dess fortsättning skall byggas med en spårvidd af 3 fot 6 tum engelskt mått, och med de inskränkningar i anläggningekostnaden, som af den mindre spårvidden betingas, eller i öfrigt kunna finnas ändamålsenliga, (och således definitivt antagit sma!spårigt byggnadssystem för nämda bana) hemställde vidare: att riksdagen måtte besluta att norra stambanans forwiättning skall utföras efter en väsentligen mindre kostsam plad än som blifvit af kungl. styrelsen för statens jernvägsbyggnader föreslagen, oci att i underdånig skrifvelse anbålla, det-täcktes kungl. m:t, efter fullständig. och noggrana utredniog af alla på frågan inverkande förhållanden; taga i nådigt öfvervägande, huruvida det må. finnas lämpligt att å norra stambanan använda en spårvidd af 3 fot 6 tum engelskt mått. Sedan dess hafva blott tre år förflutit, men detta har icke hindrat innevarande års statsutskott att, i fullständig motsats till ofvannämda uttalanden, föreslå det fortsättningen, af norra stambanan från Storvik till Sundsvall—Torpsbammarsbanan skall byggas bredspårig, Då emellertid den alltbännå opinionen så längt ifråa kan anses bäfva utdömt det stvalspåriga byggnadssystemet, att tvilrtom, enligt uppgift i kungl. m;ts propösivion till itnevärande riksdag, icke mindre än 8 smalspåriga banor af tillsammans 33 mils längd äro under byggnad;