Dagens Nyheter – 21 mars 1873, sida 1

då: det torde vara exempellöst att en jernväg, afsedd, såsom fallet är med den ifrågavarande, att möta tvenne smalspåriga banor, den ena mellan Torpshammar och Sundsvall vid Östersjön, och den andra från Torpshammar till norska riksgränsen för att der ansluta sig till den norska stambanan, som derifrån bygges smalspårig till Throndhjem vid Nordsjön, icke bygges lika med dessa utan bredspårig; då samma skäl, som i sin tid avgafs för att bygga banan mellan Upsala och Storvik bredspårig, nemligen att den der mötande Falu— Gefle-tvärbanan var bredspårig, således här torde tala för att ifrågavarande. bana mellan Storvik och Torpshammar borde byggas smalspårig; då, genom en dylik åtgärd, hela Norrland, norr om Dalelfven, finge ett enda stort sammanhängande smalspårigt jernvägsnät, och detta i strategiskt hänseende vore af så mycket större vigt, som militära undsättningar mot en öster ifrån kommande fiende rimligtvis måste ske vester ifrån genom Norge, der det smalspåriga jernvägssystemet konseqvent genomföres; då med Norrlands sanna intresse måste vara förenligt att icke gods från de smalspåriga bibafor, som den enskilda företagsamheten kan bringa till stånd, underkastas omlastning vid anknytningspunkterna, hvilket blefve händelsen ifall den norra stambanan bygges bredspårig; då slutligen i allt fall, äfven med nu föreslagna bredspåriga byggnadssätt, icke någon obehindrad trafik till och från statens stambana söder om Siorvik kan ega rum, emedan dennas tunga lokofnotiv och godsvagnar svårligen kunna begagnas på der norr om Storvik föreslagna bredspåriga banan med åess tilltänkta lätta öfverbyggnad, och härigenom till större delen den afsedda fördelen af obehindrad kommunikation förfelas; så nödgas jag mot utskottets förslag att bygga banan mellan Storvik och Torpshammar bredspårig härmed nedlägga min reservation, Nr