Dagens Nyheter – 19 mars 1873, sida 2

Sverige har för tillfället att glädja sig åt ett välstånd, sådant det aldrig förr njutit. Men huru långt ned sträcker detsig? Kommer det äfven de lägre samhällslagren till del, och i huru pass stor mån? Göres det tillräckligt för att undanrödja det ännu hos många delar af dessa lager befintliga moraliska och ekonomiska eländet? Kan icko mera i den riktningen göras? Kan icke t. ex. bränvinsflödet i städerna — roten till det mesta förderfvet — något stäfjas? Se der frågor som ofta framställa sig för hvarje medborgare och vålla bonom djupa bekymmer. Sådana bekymmer ha cck föranledt åtskilliga personer — bland hvilka de fleste, hvar på sin väg och hvar i sin mån, enskilt sträfvat till förbättrande af medmenniskors ställning — att söka samla inom detta samhälle befintliga spridda krafter till gemensam icke-officiell verksamhet för, i främsta rummet, Stockholms arbetares bästa, och det är i denna afsigt de beslutat utfärda nedanstående Inbjudning till ett allmänt möte för behandling af frågor rörande den arbetande klassens lyftning. Lördagen den 22 mars kl. 6 e. m. i Bethelkapellet vid Malmskilnadsgatan. Bland de frågor, kom uti vår tid med ständigt mäktigare grepp taga menniskovännens intresse i anspråk och allt högljuddare mana till verksamhet hvar och en, som ifrar för det sannas och godas seger uti menskligheten och särskildt inom fäderneslandet, intager obestrid ligen den 8 k. Arbetarefrågan ett framstående rum, De klasser inom samhället, hvilka man, med ett besynnerligt, för de öfre lagren icke särdeles hedrande undantag, gifvit benämningen de arbetande, och hvilka utgöra den öfvervägande delen af vår befolkning, hafva hittills blifvit alltför mycket försummade. Vigten af att egna dem en varmare omtanke och att, ora man så får säga, till ersättning för deras för samhällslifvet så nödvändiga arbotssläpande, i högre mån än förut, sörja för deras andliga utveckling, för deras lyttniog uti sedJigb och ekonomiskt hänseende, börjar dock alltmera behjertas, Men ännu är blott helt litet gjordt. Arbetsfältet ligger här ännu framför oss till stor del obearbetadt. Orsakerna till arbetarens låga moral och ekonomiska betryck äro ännu blott föga kända och i ljuset framdragna; medlen till det ondas afhjolpando äro delvis ännu blott dunkelt insedda, och de :arbetskratter, som här borde och kunde träda fram och gripa uti, ligga ännu slumrande i många ädla mäns och qvinnors inre, endast väntande på ett väckande lystringsord. Det är med tanken på dessa förhållanden, närmast och. i första band sådana de te sig uti hufvudstaden, som undertecknade, efter åtskilliga öfverläggningar i ämnet, öfverenskommit att såsom en törbaredande åtgärd i saken föranstalta ett eller flera offentliga möten, der genom behandling i diskussion och föredrag af hithörande frågor den tänkande allmänhetens uppmärksamhet kunde riktas på dessa ämnen, för att man gedan, i mån omständigheterna gifva vid handen, skulle kunna komma till några praktiska resultat. Det är på grund häraf som undertecknade härmed inbiuda till ett sådant allmänt möte att hållas instundande lördag den 22 mara kl. 6 e. m. i Bethelkapellets stora sal, 48 D. Malmskilnadsgatan; och hafva vi, såsom lämpliga ämnen för tal och fri diskussion vid detta möte, kommit öfverens om följande frågor: 1. Hvad kan göras för arbetarens sedliga och ekonomiska lyftning? 1 2. Är krogarnes antal i Stockholm tillräckigt? er I hvad mån kan krogarnes större eller mindre antal bereda arbetaren fördelar? 4, Är bränvinet en födande dryck, ett tjen ligt förfriskningsmedel, eller har arbetaren nå gon annan fördel af att supa bränvin? Hvad vittnar erfarenheten i dessa hänseenden? 5. Hvilka äro do kårdast beskattade i vår stad? 6. Är det någon möjlighet att få krogarne i Stockholm stängda om söndagarne? Stockholm i mars 1873, F, T. Berg, R. F. Berg, medicinalråd. ingeniör. 0. 0. Berg, ID, it. Wlfling, rosshandlare. byggmästare. 0, CarlheimGylenskiöld, Erik Nyström,