Dagens Nyheter – 19 mars 1873, sida 2

— UV — Det är inte troligt; — — men vet du, Gustaf, att så frisk, som jag nu i vår varit, har jag ej känt mig på flera år; — — har jag förut misströstat, gör jag det ej längre nu — utan hoppas att ännu en gång få min helsa igen ... Så sjuk jag än varit, bar jag likvisst aldrig känt mig olycklig — jeg bar ju ändå haft så mycket att tacka Gud för! Hellberg har haft ett utomordentligt tålamod med mig och alltid varit mig en öm och god make — våra barn äro, om jsg sjelf skall säga det, särdeles lydiga och välartade och ha mera respekt för mig än för sjelfva faster Sof. Båda gossarne äro flitiga och ha goda loford om sig i skolan — — får Hellberg blott fortfarande vara frisk, blir nog allt bra... Hur länge stannar du här, Gustaf? — Högst åtta dagar — — du må tro, att jag ej kommit hit för mitt nöje, som jag sade till Charlotte, för att ej oroa henne, utan för att rådfråga läkare. Derefter samtalade han och mamrma halfhögt och jag fick tillsägelse att gå ut till faster Sofi och underrätta henne om, att morbror stannade qvar till middagen. Pappa kom efter vanligheten ej hem förrän efter kl, tre och blef särdeles glad öfver att träffa morbror. Som det var en ovanligt vacker och varm dag, beslöts, att vi skulle dricka kaffe ute i lusthuset. Jag fick det stora förtroendet att bjelpa faster med serverandet deraf. Morbror sam