Dagens Nyheter – 15 mars 1873, sida 2

— Af Mikko. — Är han med derborta? — Ja! Här stod nu Ilma bokstafligen i valet och qvalet. Skulle hon följa kosacken eller vända tillbaka? — Fatta ett hastigt beslut, ropade ändtligen Kotschoffsky. De rasande bönderna trävgde på så häftigt, att jag snart måste befalla allmän flykt. Ilmal Återvänd till din mor, och — — — Ja, jag vill lyda dig, utbrast den unga flickan med tårar i ögonen. Men lofva mig att du — — Ett dånande hurrarop från ena sidan afbröt hennes ord. Hennes blickar riktades deråt, och hon gaf till ett anskri, under det hennes läppar stammade namnet: — Margunoff. — För sent, för sent, mumlade Kotschoffsky och tryckte Ilma konvulsiviskt till sitt bröst. Den heliga jungfrun beskydde henne! Utan att förlora ett enda ögonblick kastade sig Margunoff öfver de förföljande bönderna, och lyckades, att med sin lilla trupp jägare hejda deras framfart. Striden kom nu att stå stilla på en punkt, en liten fri plats inuti skogen. Den hjelp som Margunoff tillfört kosackerna, var nog att för en stund hålla bönderna i tygeln, men snart funno sig rys