der erkännande att riksdagen bör 1 stridiga fall neka anslåg för att gifva sin vilja tyngd, när ingenting annat hjelper, likväl icke kunde motse något praktiskt resultat af att vägra detta anslag, såsom alltför obetydligt. Hr Dickson fann sig mycket obehagligt borörd af utskottets beslut och betecknade dess motivering såsom sakn nde allt sundt iornuft, ett uttryck, som senare gaf grefve Posse anledning att rikta en allvarlig föreställning till representanten från Göteborg att taga sitt eget förnuft till fånga, eå att det ej blir underkastadt on kanske obehaglig kritik. Utskottots hemställan understöddes af hrr KEey, P. Olsson från Helsingborg, John Ericson, Jöns Pehrsson, Hörnteldt, Posse och Carl Ifvarsson. Dessa talare utvecklade hvad i motiveringen blifvit antydt, eller att utskottsmsjoriteten ansett tiden nu vara inne att ötvergå från önskningar till handlingar, då det nu klarligen visat sig, efter många års fåfäng väntan, att man på önskningarnes väg ej kommer ur stället. Det uttalades oförstäldt, att meningen vore att framtvirga en reform och att möta hvarje ifrågasatt förökning af hittills utgående anslag med ett afslag. En tillbakablick på denna frågas historia vore tillräcklig för att klargöra riksdagens och regeringens ställning till hvarandra i denna sak oct att visa det kraftigare medel än de hittills begagnade måste tillgripas mot det passiva motstånd, som regeringen genom sin overksamhet i denna riktning visar. Detta är så mycket nödvändigare för att få saken i gång, som inom regeringen meningarne äro mycket delade om sättet för reformen eller om någon reform skall vidtagas eller icke, Så har ecklegiastikministern uttalat sig för byråindelningen, då civilministern deromot motsatt sig densamma, ehuru han tillförene, då han ännu var blott ledamot af andra kammaren, förklarat sig vara en varm vän af den fordrade embetsverks omorganisationen, Hvad som med denna änslagsvägran åsyftades vore emellertid icko ett misstroendevotum mot person utan mot sak; men det anmärktes dock, att den nuvarande regeringen, då hon uteslutande stö der sig på första kammarens majoritet eller på de gemensamma voteringarne, gent emot de reformatoriska sträfvandena bland dom, som representera landets flertal, intar en ohållbar ståndpunkt, Andra kammaren har förut med en högst betydande majoritet, som nära gränsade till enhällighet, uttalat sig för omorgapisation äfven af depaftementena. Vid den efter debattens slut begärda voteringen bifölls statsutskottets hemställan med 91 röster mot 81, hvilka afgifvits för anslagets beviljande. — Mot denna utgång reserverade sig hir P. Staaff, Falk, Treffenberg, Björnstjerna, H, Schultz, Nyblxus och Carlson irån Jönköping. I första kammaren uppkallade denna fråga frib. af Ugglas, som uttryckte den önskan, att antalet af de tjenstemän, hvilka kallas protokollssekroterare, skulle i någon mån indragas. Dessas antal är för närvarando 13, hvardera med en lön af 3,500 rdr, så att sammanlagda summan, som dessa tjenstomän årligen kosta staten, blir 45,000 rdr. Af-denna summa trodde talaren, att någon delkundo inbesparas för det ändamål k. m:t omtalat i den ifrågavarande puokten, Departementon borde indelas i byråer, hvilkas chefer sjelfva skulle svara för protokollsföringen. Sedan statsrådet Bergström uppträdt möt den föregående talaren, anseende att dot vore likgiliigt om de tjenstomän, hvilka frib. af Ugglas ömtalat, titulerades byråchefor elier protokollssekreterare, fattades kammarens beslut, utan votering, i enlighet med k. m:ts förslag. Kamrarne komma alltså i följd af de skiljaktiga besluten att. om denna fråga anställa gemensam votering. Första kammaren biföll under sitt förrid dagssammanträde do öfriga pudkterna till och med den 15:de, alla i enlighet med hvad k. m:t föreslagit, utom hvad rörde den begärda löneförhöjningen för länsbokhållare, landskontorister och länsmän, hvilken bestämdes att utgå med det af utskottet föreslagna belopp af 100,000 rdr, hvilket skulle på extra stat uppföras. Detta beslut fattades utan votering, oaktadt både civilministern Och flertalet af de i kammaren sittande lanidshöfdingarne yttrade sig till förmån för k.; mits förslag i ämnet, hvilket slutade med -ett belopp af omkriog 170.000 rår. Under aftonens sammanträdo antogs af första kammaren utgifterna för statens jernvägstrafik i enlighet med hvad atskottet föreslagit, med undartag af en obetydligaro förändring i fråga om uppflyttande af vissa vid jernvägen anställda tjenstemän i en högre lönegrad. Hr Troilius talade för k. m:ts förslag. I fråga om Slöjdskolan i Stockholm, hvartill k. m:t, utöfver det på stat definitivt uppförda beloppet 15,000 rdr, begärt ett extra anslag af 58,275 rdr, hade utskottet föreslagit donna summas nedsättande med 1.325 rdr, hvilket sistnämda förslag — oaktadt hr Bergstedt boklagade, att j en tid, då elevernas antal vid Slöjdskolan tilltog, utskottet valat nedpruta det begärda anslaget — af kammaren bifölls. friga punkter af denna hufvudtitel antogos af första kammaren utan diskusion. we IL momM Allo Mm mo a